Skolverket: Så kan central rättning fungera i praktiken
- Bedömningarna av de nationella proven blir mer likvärdiga och rättvisa genom central rättning. Därutöver kommer central rättning kunna minska lärarnas arbetsbelastning på sikt, säger Anders Boman, chef för nationella prov på Skolverket.
Skolverket har, på regeringens uppdrag, utrett hur central rättning av nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska kan införas. Skolverket föreslår ett stegvis införande mellan 2027 och 2029. Det är delprov som innehåller uppsatsskrivning som berörs av förslaget. Hela systemet med central rättning bygger på att de nationella proven genomförs digitalt. En digital provplattform är fortfarande under uppbyggnad och proven övergår successivt till att genomföras digitalt under perioden 2024-2026.
Nytt sätt att bedöma
De digitala nationella proven innebär ett nytt sätt att bedöma elevens resultat på. Skolverket föreslår därför att de lärare som bedömer nationella prov ska få några år på sig att genomföra bedömningen i den digitala provtjänst som är under uppbyggnad, innan systemet med central rättning träder i kraft. Detta för att bättre kunna förstå och tolka de egna elevernas provresultat när systemet med central rättning trätt ikraft och proven rättas av andra lärare.
Central rättning kan avlasta lärare på sikt
Skolverkets förslag om central rättning innebär att en del av arbetet med bedömning av nationella prov omfördelas från att utgöra en relativt stor andel av lärares ordinarie arbetsuppgifter till att bli en bisyssla för ett mindre antal utsedda bedömare. En stor andel av de verksamma lärarna som berörs av förslaget bör i så fall få en minskad arbetsbelastning eftersom Skolverket räknar med att kunna anlita ett antal nyligen pensionerade lärare eller lärare som inte är verksamma inom skolan längre, till bedömare vid central rättning.
Förslaget i korthet:
- Central rättning införs i nämnd ordning för:
- svenska och svenska som andraspråk kurs 3 engelska kurs 6 i gymnasieskolan och
- svenska, svenska som andraspråk och engelska årskurs 9 i grundskolan.
- Ansvaret för att bedömma muntliga delprov samt de kortsvarsuppgifter som inte kan rättas automatiskt ligger även fortsättningsvis på skolorna.
- Bedömarna ska vara legitimerade och ämnesbehöriga lärare för aktuell årskurs. De föreslås utföra bedömningen som bisyssla, anlitade direkt av Skolverket. Skolverket ska ta fram bedömarutbildningar.
- Systemet bedöms kosta omkring 14 miljoner kronor att införa och därefter årligen cirka 92 miljoner i drift. Om fler prov ska omfattas av systemet för central rättning än vad Skolverket föreslår, kommer kostnaderna att öka.
- Skolverket vill utreda hur central rättning av nationella prov inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) skulle kunna utformas.
Redovisning av uppdrag om central rättning av nationella prov (Skolverkets webbplats)
Mer information
Skolverket ska föreslå hur central rättning av nationella prov kan införas (pressmeddelande, utbildningsdepartementet)
Digitaliseringen av de nationella proven (Skolverkets webbplats)
Kontakter
För kommentarer och intervjuförfrågning av Anders Boman, chef för de nationella proven på Skolverket, kontakta presstjänsten på 08-527 333 00.
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
