Forskningsstudie: Narkosgas kan bidra till nedsatt njurfunktion efter operation

- Våra resultat visar att patienter som sövs med gas har en signifikant mycket lägre urinproduktion under narkosen. Låg urinproduktion är ofta associerat med nedsatt njurfunktion och är även ett av kriterierna för akut njursvikt. Men den här effekten av gas-anestesi kan vara harmlös för relativt friska patienter men skulle kunna vara en signifikant bidragande faktor till njursvikt hos patienter som redan har en högre risk för komplikationer, säger Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet.

Enligt Stephanie Franzén verkar den minskade urinproduktionen hänga ihop med en ökad nivå av hormoner i blodet som fungerar vatten- och saltsparande. Detta fenomen har man inte sett hos patienter som fått narkos intravenöst.

- Vår slutsats är att narkos med gas påverkar njuren på ett sätt som leder till en minskad urinproduktion. Ingen av patienterna i studien fick dock njursvikt vilket tyder på att just gas-anestesi i sig verkar kunna sänka urinproduktionen utan att orsaka en tydlig nedsatt njurfunktion, förklarar forskarkollegan Egidijus Semenas, överläkare i anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Kända faktorer som påverkar risken att utveckla en njursjukdom efter en operation är t ex ålder, fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck. Anestesi, dvs narkos eller sövning, är generellt en väldigt säker och etablerad metod, men trots det drabbas vissa patienter av komplikationer efter operationen, till exempel försämrad njurfunktion.

- Ungefär 6–8 procent av alla som opereras med narkos drabbas av njurkomplikationer efteråt. Bara på Akademiska sövs cirka 29 000 patienter årligen vilket innebär att upp mot 2 300 patienter drabbas av en försämrad njurfunktion varje år, framhåller Stephanie Franzén.

I den aktuella studien, som pågick under perioden september 2017 - januari 2020, har forskarna undersökt hur de två vanligaste narkospreparaten i Sverige påverkar njurarna utifrån de vanliga kriterierna för njursvikt; dels en gas man kan andas in, dels en vätska som ges intravenöst.

Deltagarna var i övrigt friska personer (18–65 år) som skulle genomgå en planerad enklare ortopedisk ryggoperation, mestadels för diskbråck. Patienterna delades slumpvis in i två grupper som fick endera sortens narkosmedel.

- Vi hoppas att studien kan bana väg för mer forskning inom anestesi och hur man kan optimera vården för att minimera riskerna för komplikationer. Fler sådana här studier behövs i större grupper så man kan förtydliga hur narkospreparaten påverkar njurfunktionen i även mer sjuka patienter, avrundar Stephanie Franzén.

Läs artikeln om studien i Bristish Journal of Anaesthesia.

Nota bene: Studien ”Renal function during sevoflurane or total intravenous propofol anaesthesia - a single-centre parallel randomised controlled study “ publiceras i British Journal of Anaesthesia, BJA.

Fotnot: Världsnjurdagen (World Kidney Day) är en global hälsokampanj som fokuserar på njurarnas betydelse och att minska frekvensen och effekten av njursjukdomar och tillhörande hälsoproblem över hela världen. World Kidney Day observeras årligen den 2: a torsdagen i mars.

FAKTA: Njursjukdomar

• En av tio svenskar har nedsatt njurfunktion (=kronisk njursjukdom).
• Risken för kronisk njursjukdom ökar med stigande ålder och annan samtidig sjuklighet.
• Vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är övervikt, diabetes, högt blodtryck, inflammation och genetiska sjukdomar.
• Njurfunktionen följs regelbundet hos patienter med diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom.
• I Sverige har vi ingen allmän undersökning (screening) för att upptäcka nedsatt njurfunktion.
• Njurfunktionen följs genom en kombination av blodprov (kreatinin eller cystain C) och urinprov (albuminuri).
• Behandlingen vid kronisk njursjukdom kan delas in i specifik behandling mot olika typer av njursjukdomar och behandling för att förlängsamma eller hejda försämringen av njurfunktionen.
• I behandlingen av kroniska njursjukdom ingår också livsstilsbehandling (kostråd, fysisk aktivitet, viktnedgång).
• Viktigt är att sänka blodtrycket, både i njuren och i kroppen, förbättra blodsockerkontrollen vid diabetes och undvika njurskadande substanser (NSAID).

För mer information/intervju, kontakta:
Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitets, tel:0733-333 053, e-post: stephanie.franzen@surgsci.uu.se

Egidijus Semenas, överläkare i anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitets, tel: 018-611 30 13, e-post: semenas.egidijus@akademiska.se