Ny Eurobarometer visar coronapandemins allvarliga följder för kvinnor

• 77 % av kvinnorna i EU anser att coronapandemin har lett till ökat fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor i deras land. Siffran varierar mellan 93 % i Grekland och 47 % i Ungern
• Ungefär fyra av tio tillfrågade (38 %) säger att pandemin också haft negativa konsekvenser för kvinnors inkomster, för balansen mellan arbete och privatliv (44 %) och för hur mycket tid de lägger på betalt arbete (21 %)
• De svarande anser att kvinnors psykiska hälsa i hög grad har påverkats av restriktionerna under pandemin, som nedstängningar och utegångsförbud (41 % på EU-nivå) och begränsningar av hur många man fick träffa (38 %)

 

Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars, beställde Europaparlamentet en särskild undersökning bland kvinnor i EU för att utvärdera hur pandemin påverkat olika delar av deras liv.

Resultatet av undersökningen visar att pandemin har haft betydande konsekvenser på både personlig och professionell nivå, bland annat en kraftig ökning av våldet mot kvinnor.

Våld

Fler än tre fjärdedelar (77 %) av de tillfrågade kvinnorna anser att coronapandemin har lett till ökat fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor. I alla länder utom två (Finland och Ungern) ligger siffran på över 50 %, och så högt som 93 % i Grekland och 90 % i Portugal.

Kvinnorna pekar ut flera viktiga åtgärder för att ta itu med våldet: göra det enklare att anmäla våld mot kvinnor, bland annat till polisen (58 %), utöka kvinnors möjligheter att söka hjälp, till exempel med stödtelefonlinjer (40 %), höja medvetenheten och stärka utbildningen om de här frågorna inom polis och rättsväsende (40 %) och stärka kvinnors ekonomiska oberoende (38 %).

Ekonomiska och finansiella följder

38 % av de tillfrågade menar att pandemin har påverkat deras inkomst negativt. Högst är andelen i Grekland (60 %) och lägst i Danmark (19 %). Coronapandemin har också haft en negativ effekt på balansen mellan arbete och privatliv enligt 44 % av de tillfrågade kvinnorna. Andelen ligger på över hälften i Cypern (68 %), Grekland (59 %), Malta (58 %), Luxemburg (56 %), Italien (52 %), Portugal (52 %) och Ungern (51 %).

Sist men inte minst uppger 21 % av kvinnorna att de överväger eller har övervägt att permanent minska den tid som de lägger på betalt arbete.

Psykisk hälsa

Sedan pandemin började har det funnits en starkare tendens bland kvinnor att känna oro över att de saknar vänner och anhöriga (44 %), att känna ångest och stress (37 %), och allmän oro över framtiden (33 %).

Det finns en samsyn bland kvinnorna om att åtgärderna mot smittspridningen i hög grad har påverkat deras egen psykiska hälsa.

Somliga åtgärder har drabbat vissa samhällsgrupper mer än andra. Ungefär hälften av dem med barn under 15 år säger att nedstängningarna av skola och barnomsorg haft en stark inverkan på deras psykiska hälsa.

Vilka förväntningar har kvinnorna på Europaparlamentet?

Kvinnorna i EU tycker att Europaparlamentet ska (...) arbeta särskilt för att ta itu med människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn (47 %), psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor (47 %), lönegapet mellan kvinnor och män och dess inverkan på karriärutvecklingen (41 %), kvinnors större svårigheter att få privatliv och arbetsliv att gå ihop (31 %) samt skyddet av kvinnor och flickor som tillhör utsatta grupper (30 %).

Europaparlamentets talman Robert Metsola sade följande om undersökningens resultat:

"Kvinnor har drabbats hårdast av Covid-19-pandemin. De har drabbats psykiskt och ekonomiskt. Detta måste upphöra. Europaparlamentet agerar för att ändra på detta."

Robert Biedroń, ordförande för Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, sade:

"Resultaten från Eurobarometerundersökningen bekräftar det vi redan vet: covid-19-pandemin har drabbat kvinnor och flickor oproportionerligt mycket på många olika sätt. Från ökat könsrelaterat våld till en ökad vårdbörda, från den ekonomiska effekten på sektorer som är oproportionerligt dominerade av kvinnor till osäkra anställningsavtal. Men kriser kan också innebära möjligheter: en chans att bygga något bättre. Återhämtningen bör därför sätta kvinnorna i centrum för lösningarna, vilket vi också kommer att främja genom vårt arbete."

Bakgrund

Med anledning av Internationella kvinnodagen den 8 mars 2022 beställde Europaparlamentet en särskild undersökning bland kvinnor i EU för att få en bättre överblick över åsikterna bland kvinnor i olika generationer, från olika länder och med olika sociodemografisk bakgrund under coronatiden.

Eurobarometer-undersökningen utfördes av Ipsos mellan den 25 januari och 3 februari 2022 i alla 27 EU-länder. 26 741 intervjuer gjordes.

Resultaten för EU som helhet har viktats utifrån befolkningsstorleken i varje land.

All statistik och den fullständiga rapporten finns här.