Smittbärarpenning viktigast i kvinnodominerade yrken under pandemin
Användningen av smittbärarpenningen ökade kraftigt under pandemin, från 200 till 300 mottagare per år före pandemin, till 13 000 respektive 83 000 mottagare år 2020 och 2021. Totalt betalades 468 miljoner kronor ut i smittbärarpenning för åren 2020–2021, en avsevärd ökning mot de tre till fyra miljoner som smittbärarpenningen kostar ett normalår.
Regeringen fattade den 1 februari 2020 beslut om att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom vilket gjorde att den som inte kunde arbeta för att hen var smittad – eller kunde vara smittad av covid-19 – kunde få smittbärarpenning. Senare ändrade regeringen reglerna ytterligare så att även friska personer sammanboende med en covidsmittad kunde få smittbärarpenning i de fall de gick miste om arbetsinkomst på grund av hushållskarantän.
Kvinnodominerade yrkesgrupper största mottagare
Personer som jobbar inom så kallade kontaktyrken – alltså yrken där man fysiskt kommer i kontakt med mycket människor – samt personer inom yrken där det inte går att jobba hemifrån har varit de största mottagarna av smittbärarpenning under pandemin.
– Behovet av smittbärarpenning var stort bland de som arbetade inom vård och omsorg till exempel undersköterskor, vårdare och boendestödjare, vårdbiträden och sjuksköterskor. Men smittbärarpenning användes också inom stora yrkesgrupper inom förskola och grundskola, till exempel av barnskötare, förskollärare och grundskollärare. Samtliga dessa yrken är kvinnodominerade, vilket medförde att det var fler kvinnor än män som använde smittbärarpenning inom dessa yrken, säger Helena Bertilsson, analytiker och huvudförfattare till rapporten.
Även personer inom större yrkesgrupper med mer jämn könsfördelning, som till exempel butikssäljare inom fackhandel och dagligvaruhandel, har nyttjat ersättningen i större utsträckning än andra yrkesgrupper.
Flest mottagare i åldern 40–49 år
Totalt fick drygt 50 000 kvinnor och knappt 45 000 män smittbärarpenning under åren 2020–2021.
– De flesta mottagare var i åldern 30–59 år, vilket också är åldern där flest arbetar. Allra flest mottagare var i åldern 40–49 år och i den åldersgruppen är också skillnaden som störst mellan antalet kvinnor och män, knappt 57 procent var kvinnor och drygt 43 procent män, säger Helena Bertilsson.
I genomsnitt fick en person totalt ersättning för fem dagar under 2020–2021.
Analysen är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Förändringar i socialförsäkringen vid årsskiftet 2024/2530.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid årsskiftet 2024/2025 träder ett flertal författningsändringar i kraft som påverkar socialförsäkringen – exempelvis höjs boendetillägget och barntillägget, det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs, men sänks, fler unga vuxna ska betala för tandvård och Skatteverket kommer att förse Försäkringskassan med vissa frånvarouppgifter.
Stor potential i förändrad aktivitetsersättning12.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Personer mellan 19 och 30 med psykiska och/eller fysiska funktionsnedsättningar som står långt ifrån arbetsmarknaden kan få aktivitetsersättning. Efter tio år hade 30 procent av dem som lämnade aktivitetsersättningen sin huvudsakliga inkomst från arbete – och det är tänkbart att ett par justeringar i hur ersättningen fungerar skulle kunna göra den siffran ännu större. Det visar en ny analys som Försäkringskassan publicerar idag.
Lägesrapport psykisk ohälsa 2024: Rekordmånga stressrelaterade sjukskrivningar18.11.2024 07:29:39 CET | Pressmeddelande
Trots kunskap om hur stressrelaterade sjukskrivningar kan förebyggas fortsätter antalet drabbade att öka. Under 2024 har en ny dyster toppnotering nåtts – och det är främst mammor i åldern 30–39 som drabbas. Det visar Försäkringskassans årliga lägesrapport om psykisk ohälsa som släpps idag.
Allt färre får bostadsbidrag i Norrbotten23.10.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
De senaste fem åren har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat med 21 procent i Sverige. I Norrbottens län är motsvarande siffra 29,5 procent. Samtidigt har ersättningen till de barnfamiljer som fått bidraget ökat, på grund av tilläggsbidraget som infördes 2020. Det här visar nya siffror från Försäkringskassan.
Allt färre får bostadsbidrag i Jämtland23.10.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
De senaste fem åren har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat med 21 procent i Sverige. I Jämtland är motsvarande siffra 25,2 procent. Samtidigt har ersättningen till de barnfamiljer som fått bidraget ökat, på grund av tilläggsbidraget som infördes 2020. Det här visar nya siffror från Försäkringskassan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum