Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

- Resultaten visar att en mer aggressiv kirurgisk behandling, där primärtumören tas bort trots spridning till andra organ, förlänger överlevnaden för patienter med neuroendokrina bukspottkörteltumörer, grad 1–2, jämfört med att inte operera, säger Josefine Kjaer, specialistläkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Vid Akademiska sjukhuset är neuroendokrina tumörer ett av fem centers of excellence jämte neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer här är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling. Sjukhuset tilldelades nyligen ett av fyra tillstånd inom ramen för nationell högspecialiserad vård avseende neuroendokrina buktumörer.
Tumörer som utgår från de hormonproducerande cellerna i bukspottkörteln, även kallad Pan-NET, är en ovanlig form av tumör. I Sverige diagnostiseras cirka 40 patienter per år med sjukdomen. Behandlingen består oftast av en kombination av kirurgi eller annan lokal behandling av tumörerna samt hormonell behandling och cytostatika.
Den aktuella studien genomfördes tillsammans med forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Brigham and Women´s Hospital/Dana- Farber Cancer Institute i Boston, USA.
Till studien screenades initialt 733 patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör, vårdade under åren 2000–2019. Forskarna exkluderade patienter som redan fått tumören bortopererad innan metastaser upptäckts, de vars tumörer inte bedömdes kunna opereras bort, patienter som bedömdes för sjuka för att opereras samt patienter med genetiska syndrom. I analysen ingick totalt 194 patienter. Forskarna jämförde överlevnaden mellan dem som opererat bort primärtumören med dem som hade den kvar. Man gjorde även en analys, en så kallad Propensity Score matchning, som gör att man väljer ut patienter som liknar varandra, bland annat i annan sjuklighet och tumörbörda, för att minimera inverkan av dessa faktorer på resultaten.
- Detta är den största studien hittills som undersöker primärtumörskirurgi hos patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör med relativt lång uppföljningstid och där hänsyn tagits till andra sjukdomstillstånd och andra faktorer som kan påverka utgången, förklarar Josefine Kjaer.
- Studien ger oss vetenskapligt stöd för vilka patienter som gynnas av en operation vilket gör att vi kan fatta bättre beslut i det kliniska arbetet, avrundar hon.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer, NET
- Finns i flera olika organ och utspringer från hormonproducerande celler.
- Är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. Tumörerna sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever.
- De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men ärftliga syndrom orsakar en del av tumörerna, framförallt de som utgår från bukspottkörteln.
- Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte då det är vanligt med symtom pga överproduktion av hormoner.
- Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att bromsa tumörtillväxten.
- När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande lokal behandling i form av kirurgi och värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling och systemisk behandling i form av hormonell behandling och cellgifter.
För mer information/intervju, kontakta:
Josefine Kjaer, specialistläkare i kirurgi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 70 24, e-post: josefine.kjaer@surgsci.uu.se
Peter Stålberg, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: peter.stalberg@akademiska.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset: Sök vård som vanligt6.11.2025 09:33:19 CET | Pressmeddelande
Efter gårdagens nyhet om tre misstänkta fall av mordförsök på Akademiska sjukhuset i Uppsala genomför nu sjukhuset ett antal säkerhetsskapande och trygghetsskapande åtgärder. Ingen patient med behov av vård ska undvika att söka vård.
Njurtransplantation: Akademiska får prestigefyllt uppdrag att utbilda europeiska transplantationsläkare6.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Transplantationsenheten vid Akademiska sjukhuset har fått det prestigefyllda uppdraget att utbilda europeiska transplantationsläkare i att utföra de mest avancerade njurtransplantationerna. Det är ett av få europeiska centra som blivit utvalda av European Society of Transplantation, vilket är ett erkännande av Akademiska sjukhusets ledande ställning inom området och den unika kompetens som byggts upp gällande transplantationer av njursjuka patienter med utmanande immunologi.
Polisen utreder misstänkt förgiftning på Akademiska sjukhuset5.11.2025 12:56:37 CET | Pressmeddelande
Polisen har inlett en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att tre medarbetare på en avdelning nyligen insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Alla tre har fått vård på intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningar och har nu lämnat sjukhuset.
Högriskmelanom: Forskning tyder på att helkroppsavbildning som uppföljning efter operation inte förlänger överlevnaden3.11.2025 08:21:17 CET | Pressmeddelande
Hur ska patienter med hudcancerformen malignt melanom med hög återfallsrisk följas upp efter kirurgi? I flera länder har man jämte kliniska undersökningar infört helkroppsavbildning med datortomografi som rutin. En pågående nationell fas III-studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, indikerar att tidigare upptäckt av återfall via bilddiagnostik inte ger någon fördel överlevnadsmässigt.
Akademiska och Karolinska stärker samarbetet om avancerade läkemedelsterapier24.10.2025 15:33:11 CEST | Pressmeddelande
ATMP-centrum Uppsala och Karolinska ATMP-centrum och har undertecknat en avsiktsförklaring för att fördjupa samarbetet inom det snabbt växande medicinska området avancerade terapier (ATMP), som omfattar läkemedel baserade på celler och gener. Syftet med samarbetet är att stärka den gemensamma kapaciteten och konkurrenskraften i Stockholm-Uppsalaregionen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
