Tvillingstudie visar: Faktorer vid födseln och de första levnadsåren ökar sannolikheten för framtida autism

- Våra resultat visar att framförallt autism, jämfört med ingen diagnos eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), är relaterat till ett ökande antal riskfaktorer som skiljer familjemedlemmar åt, säger Johan Isaksson, psykolog inom barn-och ungdomspsykiatrin och docent vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, huvudförfattare till studien som gjorts tillsammans med forskare på KIND vid Karolinska institutet där även datainsamlingen skedde.

Autismspektrumtillstånd kännetecknas av begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, samt begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter.

I studien har forskarna undersökt vilka miljöfaktorer som kan kopplas till autism genom att studera enäggstvillingar. Med hjälp av tvillingstatistik kan man justera för både gener och delad miljö, vilket ger bättre möjlighet att besvara frågan om vilka unika faktorer i miljön som påverkar att den ena tvillingen, men inte den andra, har autism eller annan NPF.

Forskarna fann bland annat att autistiska symtom var vanligare hos de tvillingar som hade lägre födselvikt i jämförelse med sitt tvillingsyskon. Likaså var autistiska symtom vanligare hos tvillingar som fått medicinsk behandling i samband med födseln, haft kramper, hjärnskakning eller haft mycket infektioner under uppväxten jämfört med tvillingsyskonet som inte hade dessa riskfaktorer. De fann även att skillnad i födelsevikt mellan tvillingar var relaterat till mer ADHD symtom hos tvillingen med lägre vikt.

Även om tidigare forskning har visat att ärftligheten för autism är hög, så har tvillingforskning påvisat att en betydande andel beror på miljöfaktorer. Detta berör i huvudsak så kallade icke-delade miljöfaktorer, dvs faktorer som skiljer familjemedlemmar åt och som gör att man utvecklas olika.

- Resultaten inom tvillingpar påvisar ett samband mellan exponering för faktorer i samband med födseln och de första levnadsåren och efterföljande NPF. Fynden tyder även på att autism kan vara särskilt kopplat till ett ökande antal tidiga riskfaktorer, säger Johan Isaksson.

- Resultaten är potentiellt viktiga för att bättre förstå vilka faktorer som bidrar till autism vilket kan bidra till tidig upptäckt, förebyggande åtgärder och tidiga insatser inom exempelvis mödra- och barnhälsovården, avrundar han.

För mer information/intervju, kontakta:
Johan Isaksson, psykolog och docent vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 25 40, e-post: johan.isaksson@neuro.uu.se