Debattartikel: Vi bör göra mycket mer för att klimatanpassa transporterna

I dag går remisstiden ut för Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2022-2033. Kritiken mot förslaget har duggat tätt, många anser att ambitionsnivån är alldeles för låg. Vi håller med: Om Sverige ska nå klimatmålen måste regeringen ta tillvara på Trafikverkets fulla potential i omställningen till ett hållbart samhälle. 

Svensk klimatpolitik har under lång tid varit världsledande och med ett klimatpolitiskt ramverk på plats har vi ett tydligt mål. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vi är många i näringslivet som välkomnar denna offensiva målsättning. Vi i den kunskapsintensiva tjänstesektorn arbetar intensivt varje dag för att accelerera omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Transportsektorn står för nära en tredjedel av de fossila utsläppen i Sverige idag. Det är också den sektor som enligt regeringen har störst förutsättningar att snabbt kunna ställa om till att bli fossilfri. Regeringen har försäkrat att man vidtar kraftfulla åtgärder på klimatområdet i syfte att ställa om transportsektorn, men det är tydligt att åtgärderna inte varit tillräckliga hittills.

Precis som Lena Erixon, nyss avgången generaldirektör på Trafikverket, påpekat är behovet av investeringar i den statliga infrastrukturen betydande. Det krävs stora satsningar för att utveckla och klimatanpassa transportsystemet. Hon rekommenderade därför att de stora investeringar som krävs för elektrifiering av transportsystemet samt finansiering av nya stambanor skulle ligga utanför den nationella planen. Tyvärr är nu så inte fallet, vilket är beklagligt.

Regeringen pekar på transportsystemet som en möjliggörare för klimatomställningen, men ger varken resurser eller verktyg till Trafikverket för att förverkliga detta. Lösningen måste därför ligga i att i första hand optimera användandet av det befintliga transportsystemet, i stället för att bygga nytt. Här behöver Trafikverket ges rätt förutsättningar.

Vi har identifierat fyra områden i planen som bör åtgärdas:

￭ Ställ tydliga krav på att investeringar i transportsystemet ska bidra till klimatnytta.

￭ Regeringen och Trafikverket måste tydliggöra hur och på vilket sätt transportsystemet ska bidra till klimatomställningen.

￭ Ta hänsyn till nya rese- och livsmönster i den nya planen. Pandemin har, med hjälp av digitaliseringen, gjort det möjligt att påskynda utvecklingen mot en mer hållbar livsstil med mer distansarbete. Detta har fått konsekvenser för transportsystemet som måste tas i beaktande.

￭ Finansieringen av stambanorna måste ligga utanför den nationella planen – det ökar möjligheterna för transportsektorn att nå de uppsatta klimatmålen. Det skulle frigöra utrymme för innovationer och nödvändiga investeringar för ett hållbarare transportsystem.

För att säkra en hållbar framtid, bibehålla Sveriges konkurrenskraft och inte begränsa vår mobilitet är det avgörande att vi lyckas med att ställa om transportsystemet. Företag och människor i hela landet ska kunna lita på att förutsättningarna för hållbara och effektiva transporter utvecklas i rätt riktning. Men regeringens nuvarande politik riskerar att försvåra arbetet i att uppnå de målen. För att nå dit krävs det ett omtag där alla möjligheter tas tillvara.

Magnus Höij
Förbundsdirektör Innovationsföretagen

Malin Frenning
Divisionschef Infrastructure AFRY

Anders Wiktorson
Vd COWI Sverige AB

Farah Al-Aieshy
Vd Norconsult AB

Anette Seger
Vd Ramboll Sweden AB

Jennys Edfast
Vd Rejlers Sverige AB

Ann-Louise Lökholm Klasson
Vd Sweco Sverige AB

Cecilia Granath
Vd Tyréns Sverige AB

Håkan Danielsson
Vd WSP Sverige AB