Forskningsstudie: Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut

- Det är intressant att partnerns deltagande är så viktigt. Det säger något om vår samtid. Backar vi två generationer fick inte männen vara med på förlossningen, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emerita vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som tog initiativ till studien, eftersom hon arbetade med smittspårning under pandemin.

Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. Enligt en undersökning i 29 länder var tillgången till abort begränsad i cirka hälften av länderna och drygt 8 av 10 länder rapporterade att tillgången till preventivmedel påverkats negativt. I Storbritannien rapporterade en av fyra unga vuxna att deras tillgång till preventivmedel begränsats på grund av pandemin.

Fokus för den aktuella studien var hur pandemin påverkade svenska kvinnors beslut att genomgå en medicinskt framkallad abort och tillgången till preventivmedelsrådgivning.

Studien pågick under perioden januari till juni 2021 vid sju abortmottagningar i Sverige, förutom Akademiska sjukhuset; Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Östersund och sjukhusen i Gävle, Helsingborg, Visby och Västerås. Totalt ingick 623 kvinnor som sökte vård för att genomgå abort under de första tre månaderna av sin graviditet. Dessa fick anonymt fylla i ett formulär med frågor. Forskarna använde samma frågeformulär som i en undersökning för 20 år sedan om orsaker till abort, nu med tillägg av frågor om pandemin.

Tanja Tydén berättar att idén till studien väcktes när hon under pandemin arbetade med smittspårning. Hon hade ringt upp cirka 2000 nysmittade och upplevde att gravida kvinnor var mer oroliga än andra. Samtidigt hade kollegan Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare vid Lunds universitet, noterat att bortsökande kvinnor uttryckt oro för coronaviruset. Detta väckte en nyfiken på att ta reda på om pandemin påverkat abortbeslutet.

- Resultaten visar att 43 procent av kvinnorna hade haft symtom av covid-19 det senaste året, men 19 procent hade fått diagnos. Av de deltagande kvinnorna hade fyra procent redan gjort en abort på grund av pandemin. Av kvinnorna angav 13 procent att pandemin bidrog till deras abortbeslut. Elva procent angav att pandemin påverkat beslutet i någon mån, två procent att den påverkat beslutet i hög grad och sex procent att pandemin var den avgörande orsaken till aborten, säger Tanja Tydén.

Av de kvinnor som i fri text kommenterade hur pandemin påverkat deras abortbeslut angav en fjärdedel att de inte ville vara utan sin partner under besöken i mödravården och i samband med förlossningen. En av fyra kände oro över sin egen och/eller fostrets hälsa och var femte kände oro över sin ekonomi. Några kände att de inte ville föda barn under en pandemin och andra ville vaccineras först. Endast fyra procent uppgav att de hade haft svårigheter med tillgång till preventivmedelsrådgivning på grund av pandemin. Knappt hälften hade inte använt något preventivmedel vid tidpunkten för konception, 20 procent hade använt kondom, 18 procent avbrutet samlag och 14 procent p-piller.

- Vår slutsats är att en minoritet av kvinnorna upplevde att pandemin påverkat deras abortbeslut. Det faktum att vissa kvinnors beslut påverkades av att partnern inte skulle kunna ta del av graviditeten/mödravårdskontroller etc är i linje med tidigare forskningsstudier, konstaterar Tanja Tydén.

Att så pass få kvinnor upplevt problem med tillgång till preventivmedel, menar hon kan tolkas som att vi i Sverige lyckades bibehålla god tillgång till hälso- och sjukvård under pandemin, om än inte fullständig.

- Vår bedömning är att svenska beslutsfattare, framförallt genom att undvika en total stängning och anpassa vården så mycket som möjligt till situationen, bidrog till att upprätthålla tillgängligheten. Vi noterar också att det gjordes en lyckad förändring mot mer telemedicinsk rådgivning samtidigt som det togs fram uppdaterade riktlinjer för förskrivning av preventivmedel.

Tanja Tydén konstaterar samtidigt att förskrivningen av p-piller och andra långtidsverkande preventivmedel gick ned under pandemin.

- Majoriteten av kvinnorna i studien använde preventivmedelsmetoder som kräver lite eller ingen kontakt med hälsovården såsom kondom eller avbrutet samlag. Resultaten understryker betydelsen av tillgången till en god och förstående hälsovård i ett robust sjukvårdssystem, avrundar hon.

Studien har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften BMJ Sexual & Reproductive health. Läs här.

För mer information/intervju, kontakta:

Tanja Tydén, professor emerita vid Uppsala universitet, tel: 070-877 77 68, e-post: tanja.tyden@kbh.uu.se

Maria Ekstrand Ragnar, Med.dr. Lunds Universitet, tel: 070-492 40 77, e-post: Maria.Ekstrand­_Ragnar@med.lu.se

Jenny Niemeyer Hultstrand, Med.dr, Uppsala Universitet Jenny.Hultstrand@kbh.uu.se