Kemiindustri sysselsätter idag 10 procent av industriarbetarna, men ger 20 procent av landets varuexport och förädlingsvärde. Investeringstakten är hög; var sjunde person i industrierna jobbar med forskning och utveckling. Enligt en ny rapport från IKEM behövs därför upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Behovet drivs av nya tekniker inom bioteknik och klimatomställning.

Det är i grunden en fantastisk möjlighet för Sverige, menar Jonas Hagelqvist och Nils Hannerz. För att lyckas krävs dock ett helt nytt perspektiv forsknings- och högskolepolitiken. Industrins behov behöver inkluderas bättre.

Därför ser IKEM att Sverige behöver:

• politisk målsättning och styrning för att attrahera industriell forskning till Sverige. Styrs politiska satsningar rätt kan det locka industrier att själva lägga ännu mer forskning i Sverige.
• höja de urholkade ersättningsbeloppen för högskolans grundutbildning inom natur- och teknikområdet för att skapa en god akademisk grund för forskning, teknikskiften och grön omställning. I ett första skede bör ersättningarna höjas med minst 40 procent.
• skapa snabbspår för forskare och specialister från andra länder så de snabbt får arbetstillstånd. Vi har inte råd att stänga dörren för internationell högutbildad kompetens.
• kreativa former för utbildningen av forskarexaminerade i samarbete mellan näringsliv och akademi. Satsningar på industridoktorander och industrilicentiater behöver utökas.