Omfattande insatser krävs om vätgas i tunga fordon ska bli verklighet

– Om vi ska uppnå målen att minska utsläppen från fordonsindustrin behöver regering och riksdag snarast undanröja den osäkerhet som finns kring vätgas. Det vore illa om en långsam hantering av styrmedelsfrågorna skulle förhindra eller försena ett utnyttjande av potentialen för att minska utsläppen, säger Per Kågeson, IVA-ledamot och ordförande i arbetsgruppen som tagit fram rapporten.
Vätgas bäst lämpad för tunga lastbilar i fjärrtrafik
IVA har analyserat möjligheterna att använda vätgas i fordon som drivs av bränsleceller. Bäst är förutsättningarna för tunga lastbilar i fjärrtrafik. Analysen visar dock att vätgas kan få svårt att konkurrera med batteridrift även i detta segment. Kostnaden år 2030 för fordon och vätgas bedöms bli cirka 50 procent högre per fordonskilometer jämfört med batteridrift till följd av att det går åt cirka 2,5 gånger mer el.
Mindre vikt och snabbare laddning
Fördelarna med vätgasfordon jämfört med batteridrivna fordon är att de väger mindre och kan lasta mer eftersom batterierna är stora och tunga. En annan fördel är att det går fortare att tanka vätgas jämfört med att ladda batterier. Det ger åkerier möjlighet till ett högre fordonsutnyttjande. Det kan alltså vara värt för en del åkerier att betala mer för bränslecellsfordon än för batteridrivna om det bidrar till högre intäkter som täcker merkostnaden. Större delen av vägtrafiken kommer dock att välja det billigare alternativet med batterier.
Följande åtgärder krävs
Sverige har som mål att senast 2030 minska utsläppen av växthusgaser från fordonstrafiken med minst 70 procent. För att omställningen från dieseldrivna fordon ska komma i gång krävs att:
- Åkerierna vågar investera i eldrivna fordon, antingen via batteri eller bränslecell. Det förutsätter att staten och EU stödjer utbyggnaden av infrastrukturer för snabbladdning av batterier och tankställen för vätgas. För att undanröja osäkerhet om villkoren och få fart på utbyggnaden behöver regeringen skyndsamt fastställa vilken stödmodell som kan fungera bäst med avseende på måluppfyllelse, riskavlastning, teknik- och konkurrensneutralitet samt effekter på statsbudgeten.
- Stöd, subventioner och skatter bör utformas så att de ger förutsättningar för olika teknik att utvecklas parallellt. Riksdagen bör därför likställa alternativen genom att sänka el-skatten till den lägsta tillåtna i EU:s energiskattedirektiv. Det innebär cirka 1 öre. Om riksdagen tvekar inför skattebortfallet på cirka 25 miljarder kr per år, kan ett alternativ vara att enbart sänka skatten till EU:s miniminivå för el som tillförs batterier i tunga fordon som är föremål för kilometerskatt.
- Marknadsvillkoren, på tio års sikt, måste vara sådana att elektrifiering är lönsam utan stöd. Statliga subventioner av fordon kan bara fungera under inledningsskedet för att få fart på omställningen. Införande av en kilometerskatt på tunga fordon som är kraftigt reducerad för nollemissionsfordon framstår som den långsiktigt viktigaste åtgärden om man vill elektrifiera den tunga vägtrafiken.
Klicka här för att ladda ner rapporten och göra egna beräkningar
Nyckelord
Kontakter
Per AnderssonPressansvarigKungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Tel:072-071 39 73per.andersson@iva.seBilder


Om

Grev Turegatan 16
114 46 Stockholm
08-791 29 00https://www.iva.se/
I över 100 år har Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) varit en mötesplats för Sveriges framtid. IVA samlar kompetens och erfarenhet från cirka 1 300 invalda akademiledamöter och 250 företag. Vi bygger broar mellan näringsliv, offentlig verksamhet, akademi och politik. IVA driver på vetenskaplig grund en saklig debatt inom flera samhällsviktiga områden.
IVA är ett lättillgängligt expertorgan fristående från enskilda intressen, ideologier och partipolitik. Vi tror på och verkar för människans förmåga att bidra positivt till samhället genom teknisk och ekonomisk vetenskap.
Följ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Pressinbjudan: Hur blir industriföretag i EU och Sverige vinnare i en orolig värld?7.3.2025 08:35:45 CET | Pressinbjudan
Medier inbjuds att delta i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) seminarium på temat ”Produktivitet för ökad konkurrenskraft”. På seminariet medverkar ledande företrädare från svensk industri, akademi och myndighet.
Prins Daniels Fellowships mentorsprogram – här är de utvalda entreprenörerna5.2.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Totalt 20 entreprenörer är utvalda till Prins Daniels Fellowships mentorsprogram för att utveckla sina företag och sig själva. Tillsammans med handplockade mentorer från näringslivet får entreprenörerna en unik möjlighet att utveckla sina företag inom allt från mobilbank för unga till AI-effektivisering av råvaruutbytet i skogsindustrin.
“Enat, snabbt och klokt” IVAs vd kommenterar EU-kommissionens färdplan för ett konkurrenskraftigt Europa29.1.2025 19:43:01 CET | Pressmeddelande
Idag presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den efterlängtade femårsplanen för EU:s framtida konkurrenskraft. ”Att EU-kommissionen driver konkurrenskraftsfrågorna kraftfullt är helt avgörande för vår kontinents framtid”, säger Sylvia Schwaag Serger, vd IVA.
Pressinbjudan: Upptäck spännande forskning på R2B Summit29.1.2025 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Medier inbjuds att delta i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) R2B Summit den 6 februari. R2B Summit är en unik mötesplats för framtidens innovationer. Under dagen kommer det ges möjlighet att få inblick i de forskningsprojekt som finns med på IVAs senaste 100-lista, exempelvis ett enkelt hårtest för att tidigt upptäcka cancer, en nyttigare ersättare till socker och ett snabbtest för tuberkulos.
Joakim Nivre tilldelas Chester Carlsons forskningspris21.1.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Professor Joakim Nivre tilldelas Chester Carlsons forskningspris på 100 000 kronor, för sitt innovativa bidrag till datorlingvistiken, hans ledarskap i forskarsamhället och hans engagemang för språkteknologi genom samarbete. Priset har delats ut sedan 1985 och ska främja den vetenskapliga forskningen inom området informationsvetenskap.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum