Juristen: de största misstagen du gör vid en bouppteckning

En bouppteckning har framförallt två funktioner. Dels är det en deklaration över den avlidnes tillgångar och skulder, dels en utredning om vem som ärver den avlidne. Den fungerar som en legitimation för arvtagare att visa upp och måste därför godkännas av Skatteverket. Man kan göra bouppteckningen själv men när den görs utan juridisk hjälp är det tio gånger så vanligt att bouppteckningen blir ofullständig och underkänd. 

- Idag är det runt 40 000 personer årligen som gör en bouppteckning helt på egen hand och det är här flest misstag sker. Samtidigt har jag full förståelse för att man vill göra en bouppteckning själv eftersom det för många är en viktig bearbetningsprocess. För att möta det behovet och dessutom minska misstagen som görs utvecklade vi bouppteckna.se, en digital bouppteckningstjänst som vägleder de anhöriga genom hela processen, säger Arne Larsson, jurist på Familjens Jurist. 

De vanligaste misstagen i en bouppteckning är kopplade till bilagor. Det kan vara bilagor som glömts att bifogas, behandlats felaktigt eller som den anhörige inte varit medveten om, exempelvis ett testamente. En annan vanlig miss är att man inte har två förrättningsmän som signerar bouppteckningen, något som är obligatoriskt.

- Det kan vara komplicerat och svårt att förstå alla detaljer som behövs men det är viktigt att allting stämmer. Om det saknas uppgifter eller de är felaktiga när de lämnas in till Skatteverket kan det bli en lång process. Pandemin har även bidragit till att det tar ovanligt lång tid att få igenom bouppteckningen hos Skatteverket, säger Arne Larsson.

Tjänsten bouppteckna.se har utvecklats av Familjens Jurist med stöd från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, vars uppdrag är att stärka Sveriges innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt. Bouppteckna.se är till för alla som vill göra en bouppteckning på egen hand, utan hjälp av en jurist, men som är rädda för att göra fel. 

Arne Larsson reder ut de fem vanligaste frågorna om bouppteckning

Måste man göra en bouppteckning? 

• Ja, de allra flesta behöver göra det. Undantaget är om tillgångarna är mindre eller lika stora som begravningskostnaden, då gör man något som heter dödsboanmälan istället. 

Vad kostar en bouppteckning? 

• Det beror lite på hur man väljer att göra den. Du kan göra en bouppteckning själv och då kostar det såklart mindre. Väljer man att anlita en jurist, vilket är den vanligaste vägen, beror priset på hur mycket arbete som behöver göras.

Vilka är de vanligaste misstagen vid en bouppteckning? 

• De vanligaste misstagen som uppstår när man gör en bouppteckning på egen hand är att man glömt bifoga väsentliga bilagor, eller behandlat dem felaktigt. Finns det exempelvis ett testamente, äktenskapsförord eller försäkringar med förmånstagarförordnanden måste dessa dokument finnas med. Skickar du med bilagorna som kopior är det viktigt att skriva att det är en kopia som stämmer överens med originalet.

Vilka ska kallas till en bouppteckning?

• Den avlidnes make, maka eller sambo ska alltid kallas och även personer som har rätt att ärva enligt testamentet. När det kommer till bröstarvingar, så som barn, kallas endast de som i första hand har rätt att ärva. Barnbarn och andra som har rätt att ärva i senare led kallas inte. Om det finns en person som har en god man ska denne också bli kallad. Är det någon som av någon anledning inte dyker upp är det jätteviktigt att man kan bevisa för Skatteverket att personen ändå har haft vetskap om att mötet ska hållas. Ett mejl eller sms brukar inte räcka, säkraste sättet är via rekommenderat brev. 

Måste två förrättningsmän vara med? 

• Ja, två utomstående förrättningsmän måste intyga att allt är efter bästa förstånd värderat, varav en måste vara närvarande under mötet. Dessa ska också skriva under på att allting har blivit riktigt antecknat. Nästan vem som helst över 18 år får vara förrättningsman, däremot inte en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare.