Sverige är bäst i Norden på säkerhetskultur

Varje år analyserar KnowBe4s forskningsavdelning digital säkerhetskultur inom organisationer runt om i världen. Baserat på analysen får organisationerna en poäng mellan 0 och 100, där gränsen för god säkerhetskultur går vid 80 och gränsen för utmärkt säkerhetskultur är 90.

I år har KnowBe4 för första gången också analyserat skillnader mellan de olika världsdelarna. Med en poäng på 74 presterar Nordamerika bäst, följt av Europa och Asien med 73 och Latinamerika, Afrika och Oceanien får en poäng på 72.

– Den globala översikten kan ge intryck av att alla regioner presterar ungefär på samma nivå. Men tittar vi inom regionerna, ser vi att det är stora skillnader mellan olika länder, säger Roer.

Sverige i topp inom Norden

I Europa klarar sig Bulgarien och Irland bäst med en poäng på 79 respektive 78, medan Portugal och Lettland presterar sämst en poäng på 64 och 66. Bland de nordiska länderna är Sverige bäst, med en poäng på 77. Både Norge och Danmark får 72 poäng, medan Finlands poäng är 70.

– Inget europeiskt land får en poäng som ligger i kategorin bra. Med tanke på den pågående geopolitiska situationen i Europa, är vår rekommendation att organisationer i alla länder vidtar åtgärder för att förbättra sin säkerhetskultur. De bör testa sina anställda och genomföra tränings- och utbildningsprogram för att säkerställa korrekt säkerhetsbeteende, säger Roer.

Ingen har bra säkerhetskultur

KnowBe4 bedömer säkerhetskulturen längs de sju dimensionerna attityd, beteende, kognition, kommunikation, normer, ansvar och efterlevnad. Undersökningen inkluderar svar från mer än 257 000 anställda runt om i hela världen, inom 18 olika branscher.

– Vissa branscher har fått sämre säkerhetskultur till följd av coronapandemin, medan andra har förbättrats. I år har ingen av de bedömda branscherna en dålig eller medelmåttig säkerhetskultur. Men samtidigt har ingen en bra eller utmärkt säkerhetskultur. Alla branscher får en poäng på mellan 70 och 79, vilket innebär att de har en måttlig säkerhetskultur. Men det finns stora skillnader mellan de olika branscherna, säger Roer.

– Skolor måste avsätta resurser

Bäst säkerhetskultur har branscherna teknik, bank och försäkring, vilka alla får en poäng på 76. Sämst säkerhetskulturpoäng får hotell- och restaurangbranschen, samt utbildningssektorn, som båda får 70 poäng.

– Hotell- och restaurangbranschen har upplevt flera fall av dataintrång mot hotellkedjor, till exempel virusattacken mot norska Nordic Choice Hotels i slutet av 2021. Det krävs frekvent och konsekvent utbildning för att säkerställa att alla anställda förstår relevanta risker och vad de bör göra för att motverka dessa.

– Cyberattacker mot skolor och högskolor har ökat under pandemin, på grund av att de har blivit mer beroende av teknik. Offentliga skolor har ofta begränsade budgetar för cybersäkerhetsverktyg och utbildning, vilket gör dem till ett lockande mål för attacker med lösensummor. Syftet med ett sådant angrepp kan vara att stjäla forskningsdata eller konfidentiella studentuppgifter. Det är viktigt att skolledningen tar cyberhot på allvar och avsätter resurser för utbildning, säger Roer.

 

KnowBe4 Researchs mätning av säkerhetskultur

• KnowBe4 definierar säkerhetskultur som idéer, sedvänjor och sociala beteenden som påverkar en organisations säkerhet.
• Organisationernas säkerhetskultur bedöms utifrån de sju dimensionerna attityd, beteende, kognition, kommunikation, normer, ansvar och efterlevnad.
• De organisationer som bedöms får en poäng mellan 0 och 100, där 0–59 är dålig, 60–69 är medelmåttig, 70–79 är måttlig, 80–89 är bra och 90–100 är utmärkt.
• 2022 års säkerhetskulturrapport inkluderar svar från över 257 000 anställda i 1456 organisationer runt om i världen. I Europa har 30 016 anställda och 141 organisationer svarat.
• Säkerhetskulturrapporten 2022 kan laddas ner här: https://www.knowbe4.com/organizational-cyber-security-culture-research-report