Nytt precisionsmedicinskt centrum i Uppsala banar väg för mer träffsäker diagnostik och behandling

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter vård och behandling som är anpassad efter individen och där hänsyn kan tas till både ärftliga och andra faktorer såsom ålder, kön, medicinska värden, levnadsvanor med mera. På Akademiska sjukhuset används sedan ett par år utökad gensekvensering för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. Med den nya generationens sekvenseringsteknik (NGS) ökar möjligheterna till mer precis diagnostik och därmed säkrare val av behandling med önskad effekt.

- Inom cancervården har precisionsmedicin inneburit en revolution. Utvecklingen inom gentekniken har möjliggjort framtagande av nya läkemedel där man modifierar patientens egna celler som blir ett läkemedel skräddarsytt just för den individen. Det är den nya immunterapin CAR T-celler ett typexempel på, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor inom blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Behandlingen går ut på en genetisk modifiering av patientens egna immunförsvarsceller (T-celler), att man bygger en ny T-cellsreceptor som förs in i cellerna via en virusvektor så att de attackerar cancerceller och kan bota vissaom tidigare bedömdes obotligt sjuka. Uppsala var först i Europa med att genomföra studier och numera är terapin ett alternativ vid återfall av vissa lymfom och leukemier både som klinisk rutin och inom studier. Utveckling pågår för CAR T-cellsterapi även för andra cancerformer. Enligt Enblad kommer myelom först och sedan sannolikt solid cancer, dvs tumörer i exempelvis lunga, bröst, prostata, tjock- och ändtarm samt urinblåsa.

Ett annat område är diabetes, där man traditionellt har skiljt på typ 1- och typ 2-diabetes, men sjukdomen är heterogen och kan utvecklas och även kompliceras av andra sjukdomar på olika sätt.

- Olika insulinsorter, liksom mediciner med skilda verkningsmekanismer, kan vara bättre eller sämre lämpade för behandling av den enskilda individen. Med ökad kunskap om den unika diabetessituationen för varje individ, baserat på genetik, laboratorieprover, funktionell bildanalys och kontinuerliga glukosmätningar, skapas förutsättningar för en alltmer precisionsstyrd och individcentrerad vård, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrinologi/diabetes vid Akademiska sjukhuset.

Han framhåller vidare att ny kunskap om hur proteinuttryck skiljer sig mellan kroppens olika vävnader ökar förståelsen för hur målstyrda läkemedelsbehandlingar kan utvecklas.

- Vid behandling med insulinproducerande Langerhanska öar är cellterapiläkemedel högintressanta eftersom de har förmågan att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad, men också kan riktas mot unika receptorer och därmed ansamling av celler exempelvis i de Langerhanska öarna, avrundar han.

FAKTA: Precisionsmedicinsk centrum Uppsala - PMCU

Ett centrum i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Uppsala universitet invigt 21 juni 2022.

Syftar tillatt säkerställa att fler patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.

Genom gränsöverskridande forskning och innovation ska centrumet bidra till att nya lösningar kan utvecklas och implementeras i hälso- och sjukvården.

Läs mer om PMCU.

För mer information om Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, kontakta:

Andreas Scheutz, forsknings-och innovationsdirektör Region Uppsala:
070-564 68 40, andreas.scheutz@regionuppsala.se

Eva Tiensuu Janson, Stf vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci Uppsala universitet:
070-1679318, Eva.Tiensuu_Janson@medsci.uu.se

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset:
018-611 13 42, sjukhusdirektor@akademiska.se

För mer information/intervju om precisionsmedicin inom sjukvården, kontakta:

Gunilla Edblad, överläkare och professor inom onkologi:
070-611 21 60, gunilla.enblad@igp.uu.se

Per-Ola Carlsson, överläkare inom endokrinologi/diabetes och professor i medicinsk cellbiologi:
070-272 11 67, per-ola.carlsson@bcm.uu.se