Klimatet: Parlamentet driver på för snabbare EU-åtgärder och energioberoende

• Reformerad utsläppshandel: gratis utsläppsrätter för industrin fasas ut snabbare och medborgarna omfattas inte av utsläppshandelssystem II förrän senare
• Bredare räckvidd och snabbare genomförande i nytt instrument för koldioxidläckage
• En social klimatfond ska bekämpa energi- och rörlighetsfattigdom

Efter en plenardebatt den sjunde juni antog Europaparlamentet på onsdagen sin ståndpunkt om tre viktiga EU-lagar som ingår i 55 %-paketet för 2030. Det här är EU:s plan för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) senast 2050, i linje med den europeiska klimatlagen. Parlamentet är nu redo att inleda förhandlingar med EU:s regeringar om den slutliga utformningen av lagarna.

Paketet som antogs i dag är ett viktigt steg för EU mot målet att bli kvitt dyra och förorenande fossila bränslen från Ryssland i god tid före 2030.

Reformen av utsläppshandelssystemet

Parlamentet vill få industrin att minska sina utsläpp ännu mer och investera i koldioxidsnål teknik. I reformen av utsläppshandelssystemet bör följande ingå:

• Det nya utsläppshandelssystemet II för byggnader och vägtransporter – medborgare undantagna fram till 2029.
• Målet för minskade växthusgasutsläpp 2030 bör ökas från 61 till 63 procent.
• Gratis utsläppsrätter ska fasas ut från 2027 och vara helt borta senast 2032.
• Ett bonus-malus-system ska införas från och med 2025.
• Intäkterna ska bara kunna användas för klimatåtgärder i EU och medlemsländerna.

Läs mer i ett separat pressmeddelande som kommer att finnas tillgängligt här inom kort.

Ett nytt ambitiöst instrument för koldioxidläckage

Parlamentarikerna vill se ett bredare tillämpningsområde och ett snabbare införande av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid för att förhindra koldioxidläckage och höja den globala klimatambitionen. Det går ut på bland annat följande:

- Ett tidigare införande av gränsjusteringsmekanismen och avskaffande av gratis utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem senast 2032.

- Tillämpningsområdet ska breddas och omfatta organiska kemikalier, plast, vätgas, ammoniak och indirekta utsläpp.

- Ett belopp motsvarande intäkterna från gränsjusteringsmekanismen bör användas från EU:s budget för att stödja den gröna omställningen i de minst utvecklade länderna;  

- Det behövs en central EU-myndighet för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid.

Läs mer i det separata pressmeddelande som snart kommer att finnas tillgängligt.

En social klimatfond i kampen mot energi- och rörlighetsfattigdom

Parlamentet stöder förslaget att inrätta en social klimatfond för att hjälpa dem som drabbas hårdast av energi- och rörlighetsfattigdom att hantera de ökade kostnaderna i energiomställningen. Klimatfonden bör omfatta följande:

- Tillfälligt direkt inkomststöd (till exempel sänkta energiskatter och energiavgifter) för att mildra inverkan från höjda priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning.

- Investeringar i renovering av byggnader, förnybar energi och en övergång från privata transporter till kollektivtrafik, bilpooler och bildelning samt andra aktiva sätt att ta sig runt, till exempel cykling. Åtgärderna kan vara i form av skatteincitament, kuponger, subventioner eller nollräntelån.

Läs mer i det separata pressmeddelande som snart finns tillgängligt här.

Parlamentet har också antagit sin position om:

- Regler för koldioxidutsläpp från bilar och lätta nyttofordon

- Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

- Växthusgasutsläpp i andra sektorer (ansvarsfördelning)

- Minskade utsläpp från luftfartssektorn

- Reserven för marknadsstabilitet