Provfiske visar på lovande utsikter för torsklarver som sätts ut i Stockholms och Nyköpings skärgård

Utsättning av torsklarver är i full gång och kommer pågå hela sommaren. Förutom gedigna provtagningar på utsättningsplatserna har nu även provfiske genomförts av Naturvatten AB. Både Tvären och Baggensfjärden är djupa vikar som visar tecken på övergödning, men provfisket visar samtidigt att bottenlevande fisk, såsom torsk, ändå trivs där.

- På 60–70 meters djup fick vi upp hornsimpor och några torskar som var i god kondition i båda vikarna. Det är fiskarter som lever i det kalla bottenvattnet. Hade bottnarna varit syrefria hade dessa arter inte fastnat i våra nät, säger Ulf Lindqvist på Naturvatten.

Även strömming fastnade i näten. De kommer skickas på DNA analys för att undersöka om det är strömming av samma eller olika population. I Tvären kan det finnas en varmlekande strömming som leker i grundare vatten och en kallekande strömming som leker på större djup.

-  Idag vet vi att det finns olika populationer av sill och strömming i Östersjön, men det saknas kunskap om hur utbredningen ser ut. Vi vill därför undersöka om det finns två olika populationer i Tvären vilket bidrar med ytterligare kunskap om en art vi behöver lära oss mer om för att kunna bevara, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot på BalticWaters2030.

I Baggensfjärden återfanns typiska varmvattenfiskar såsom abborre och mört på grundare vatten och strömming på större djup. Tvären, däremot, har drabbats hårt av spigg, speciellt på djup mellan 0–20 meter. Eftersom torsklarverna normalt sätts ut på djup mellan 20–40 meter behöver inte nödvändigtvis spiggen vara ett problem. Spiggen kan ha varit något överrepresenterad under provfisket eftersom den går in i skärgårdarna under juni för att leka för att sedan gå ut på öppnare vatten. Samtidigt pekar den stora mängden spigg på att det finns få naturliga predatorer i form av gädda och abborre.

Resultatet från provfisket, tillsammans med vikarnas förutsättningar gällande exempelvis temperatur, födotillgång, salt- och syrehalter som undersökts via provtagningar, visar på att det finns goda förutsättningar för de utsatta torsklarverna att överleva och växa till sig.

 

ReCod finansieras och genomförs av BalticWaters2030 och Uppsala universitet. För mer information om projektet, besök https://recod.balticwaters2030.org/