Provfiske visar på lovande utsikter för torsklarver som sätts ut i Stockholms och Nyköpings skärgård
Utsättning av torsklarver är i full gång och kommer pågå hela sommaren. Förutom gedigna provtagningar på utsättningsplatserna har nu även provfiske genomförts av Naturvatten AB. Både Tvären och Baggensfjärden är djupa vikar som visar tecken på övergödning, men provfisket visar samtidigt att bottenlevande fisk, såsom torsk, ändå trivs där.
- På 60–70 meters djup fick vi upp hornsimpor och några torskar som var i god kondition i båda vikarna. Det är fiskarter som lever i det kalla bottenvattnet. Hade bottnarna varit syrefria hade dessa arter inte fastnat i våra nät, säger Ulf Lindqvist på Naturvatten.
Även strömming fastnade i näten. De kommer skickas på DNA analys för att undersöka om det är strömming av samma eller olika population. I Tvären kan det finnas en varmlekande strömming som leker i grundare vatten och en kallekande strömming som leker på större djup.
- Idag vet vi att det finns olika populationer av sill och strömming i Östersjön, men det saknas kunskap om hur utbredningen ser ut. Vi vill därför undersöka om det finns två olika populationer i Tvären vilket bidrar med ytterligare kunskap om en art vi behöver lära oss mer om för att kunna bevara, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot på BalticWaters2030.
I Baggensfjärden återfanns typiska varmvattenfiskar såsom abborre och mört på grundare vatten och strömming på större djup. Tvären, däremot, har drabbats hårt av spigg, speciellt på djup mellan 0–20 meter. Eftersom torsklarverna normalt sätts ut på djup mellan 20–40 meter behöver inte nödvändigtvis spiggen vara ett problem. Spiggen kan ha varit något överrepresenterad under provfisket eftersom den går in i skärgårdarna under juni för att leka för att sedan gå ut på öppnare vatten. Samtidigt pekar den stora mängden spigg på att det finns få naturliga predatorer i form av gädda och abborre.
Resultatet från provfisket, tillsammans med vikarnas förutsättningar gällande exempelvis temperatur, födotillgång, salt- och syrehalter som undersökts via provtagningar, visar på att det finns goda förutsättningar för de utsatta torsklarverna att överleva och växa till sig.
ReCod finansieras och genomförs av BalticWaters2030 och Uppsala universitet. För mer information om projektet, besök https://recod.balticwaters2030.org/
Nyckelord
Kontakter
Konrad StralkaVerkställande ledamot
Tel:+46 (0)70 750 23 31konrad.stralka@balticwaters2030.orgLänkar
Om
BalticWaters är en oberoende stiftelse med ett enda mål: att vårt hav ska leva. Stiftelsen genomför miljöprojekt och bedriver tillämpad forskning för att visa vilka åtgärder som kan bidra till en friskare Östersjö och livskraftiga fiskbestånd.
BalticWaters verkar också för att utveckla och sprida kunskap om havet till allmänhet, myndigheter och beslutsfattare. Målet är att öka kunskapen om de utmaningar som havet står inför och bygga opinion så att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.
Följ BalticWaters
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från BalticWaters
Östersjösillens hemligheter ska avkodas på BalticWaters fiskforskningslaboratorium15.11.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Samspelet mellan nedärvda gener och hur de påverkar arters anpassning till sin miljö är en gåta. Men inte länge till, i alla fall inte för Östersjösillen. Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, har beviljats anslag på 26 miljoner kronor för att djupdyka i vilka gener som gör att sillen har en sådan otrolig förmåga att anpassa sig till vitt skilda livsmiljöer – från Atlanten till Östersjön. Och BalticWaters nya fiskforskninglaboratorium är en viktig pusselbit för att kunna genomföra projektet.
Ny forskning för ett levande hav14.3.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Fem forskare i början av karriären har tilldelats stipendium för att genomföra studier som kan bidra till en frisk Östersjö. Stipendiaterna kommer bland annat undersöka om torskens storlek spelar roll för fiskens lek och under vilka förhållanden som cyanobakterier blir giftiga. - Att bli tilldelad BalticWaters stipendium för forskare tidigt i karriären är både en stor uppmuntran och ett konkret stöd på vägen mot att bli en självständig forskare. Jag är väldigt hedrad och tacksam! säger Isa Wallin Kihlberg, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ministrar bryter hellre mot lagar än att rädda fisken i Östersjön11.3.2024 12:58:18 CET | Pressmeddelande
Beslutet om fiskekvoter för 2024 i Östersjön, och processen som ledde dit, var på många sätt unikt. Från ljusglimtar för Östersjöns miljö och fiskbestånd, till politiska beslut om ett fortsatt stort uttag av arter som befinner sig på alarmerande låga nivåer. Hade EU:s fiskeministrar laglig rätt att fatta dessa beslut, som tycks gå emot flera av de lagar och regler som enligt EU-rätten ska vara ledande för förvaltningen av fisket i Östersjön?
Rekordmånga lösningförslag för en friskare Östersjö5.3.2024 09:13:00 CET | Pressmeddelande
Hållbart substitut till foder för fiskodling och större ansvar för företag som påverkar havet negativt. Det är idéer från de två vinnande bidragen i BalticWaters stipendietävling Elever för Östersjön. Nu väntar en studieresa till Baltic Sea Science Center på Skansen där vinnarna får dyka djupare ned i havets utmaningar och möjligheter.
Östersjöns kuster är viktiga verktyg i klimatarbetet - så bör vi värna dem15.1.2024 13:04:05 CET | Pressmeddelande
Visste du att stora mängder koldioxid kan bindas i Östersjöns sediment och växtlighet? Men om Östersjöns kuster inte sköts på rätt sätt riskerar vårt innanhav att bidra till ökade växthusgasutsläpp. I policydokumentet ”Hjälp Östersjön att motverka klimatförändringarna” listar vi sex rekommendationer som visar vad vi behöver göra för att skapa förutsättningar för friska kustekosystem.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum