Ensamhet är ett växande samhällsproblem som blir allt mer uppmärksammat, inte minst i kölvattnet av pandemin. Idag är 40 procent av hushållen i Sverige ensamhushåll, i storstäderna är andelen ännu högre. WSP har under flera års tid studerat hur bebyggelse och planering av gator och torg påverkar människors upplevda ensamhet. Freija Carlstén är landskapsarkitekt på WSP, och belyser vikten av att i ett tidigt skede tänka kring sociala frågor när nya områden eller stadsdelar renoveras och planeras.

– Ensamhet har stor betydelse för hälsan och det är viktigt att alla aktörer som kan påverka utvecklingen bidrar med sin del. I våra undersökningar ser vi tydliga mönster där boendeform, storlek på samhälle och tillgång till trygga mötesplatser spelar roll. Det är faktorer som vi som planerar samhällen och bostadsområden behöver ha med oss, säger Freija Carlstén.

Enligt WSPs senaste undersökning från 2022 bekräftar resultaten från tidigare mätningar att ensamhet är vanligast bland den yngre delen av befolkningen. Bland 18–24-åringarna uppger en av fyra att de känner sig ensamma ofta, och av de som upplever ensamhet uppger närmare hälften (43 procent) att det är ett problem. Den upplevda ensamheten är dessutom större i städer än på landsbygden. I storstäderna känner sig 63 procent ensamma ofta eller ibland medan samma siffra på landsbygden är 53 procent. Under 2021 var svenskarnas upplevda ensamhet ännu större. Då uppgav nästan sju av tio att de ibland eller ofta känner sig ensamma, och 48 procent att den sociala distanseringen gjorde att de kände sig mer ensam än förut.

Pandemin har även fått svenskarna att uppskatta möjligheten att umgås på allmänna platser. Sju av tio (73 procent) uppger att pandemin har fått dem att inse vikten av gemensamma platser där de kan ses och interagera.

– Allt behöver inte gå ut på att vi ska umgås tillsammans. Att känna att du är en del av ett större sammanhang, se andra människor, ha tillgång till offentliga platser som är rena och trygga samt att du har god tillgång till kollektivtrafik är också faktorer som bidrar till upplevelsen av gemenskap och tillhörighet, säger Freija Carlstén.

Kort ur undersökningen (ladda hem hela undersökningen via länken längst ner under rubriken dokument)

• Den upplevda ensamheten (ofta eller ibland) i Sverige gick från toppnoteringen 66 procent 2021 till 60 procent 2022. Av dessa upplever nästan 40 procent att det är ett problem.
• Den upplevda ensamheten i storstäderna är större än den på landsbygden
• Över hälften av svenskarna (54 %) vistades helst i naturområden när de vistades utomhus under pandemin
• Svenskarna tycker att god belysning under kvällstid och mörka årstider är den viktigaste faktorn för att vilja vistas i det allmänna rummet
• Sex av tio (62 %) av svenskarna anger att pandemin har fått dem att inse hur viktigt det är att det finns platser att interagera med människor
• 1/3 (33 %) uppger att pandemin har gjort att de vill bo mindre tätbefolkat och mer lantligt
• 59 % uppger att pandemin har gjort dem medvetna om hur viktigt det är med parker och naturområden i närmiljön

Så gjordes undersökningen

Enkäten skickades via det globala undersökningsföretaget CINT till ett representativt urval av invånare i Sverige i åldern 18 - 70 år. Datainsamlingen gjordes i januari 2022. Enkäten besvarades av totalt 1500 personer. WSP har undersökt den upplevda ensamheten kopplat till stad och bebyggelse sedan 2019.