Många fritidshus hamnar inte på bostadsmarknaden överhuvudtaget, istället går de i arv inom familjen i form av ett samägande mellan olika delägare. Det blir även vanligare att vänner och bekanta går ihop för att lyckas nå drömmen om ett fritidshus. Men, det många inte tänker på är att den gemensamma sommaridyllen snabbt kan leda till tjafs och bråk och i värsta fall rättsliga processer.

- Att samäga ett fritidshus har såklart fördelar. De ekonomiska aspekterna är stora, både när man köper huset och för underhåll och omvårdnad. Det blir också en fin samlingsplats för släkt och vänner att skapa minnen tillsammans. För vissa fungerar samägandet utmärkt, men för andra innebär det en hel del konflikter, säger Fredrik Aldmo, jurist inom fastighetsrätt  på Familjens Jurist.

Idag regleras samägande av fritidshus av lagen om samäganderätt. Personer som går ihop och köper ett fritidshus blir delägare till huset och äger det som en helhet, vilket innebär att var och en har tillgång till hela egendomen. Dessutom har varje delägare lika mycket att säga till om, oavsett ägarandel. Det innebär att allt som rör fritidshuset måste kommuniceras till samtliga delägare.

-   En vanlig källa till konflikt är att delägarna har olika ekonomiska förutsättningar eller prioriteringar. En part kanske tycker att fritidshuset behöver rustas upp, medan en annan part anser att huset ska vara lite mer primitivt eller helt enkelt inte vill lägga pengar på att renovera. Här ger lagen stöd för de delägare som inte vill kosta på något onödigt på fastigheten eftersom alla åtgärder som inte är akuta kräver samtycke från samtliga delägare. Innan man köper ett fritidshus med vänner eller familj är det därför viktigt att först sätta sig ned och gå igenom alla detaljer för att undvika bråk i framtiden, säger Fredrik Aldmo.  

Juristen: de fem viktigaste sakerna att tänka på 

1. Skriv ett samäganderättsavtal: Viktigast av allt är att tidigt skriva ett samäganderättsavtal för att på sikt undvika konflikter. Avtalet tar upp hur olika beslut som rör fritidshuset ska fattas och hur det ekonomiska ansvaret ska fördelas. I avtalet kan du även reglera vad som händer om någon av delägarna vill sälja fritidshuset. Man kan även avtala bort möjligheten att begära tvångsförsäljning av fritidshuset för att skydda de delägare som vill behålla egendomen.
   
   
2. Ska allt delas lika: Ofta brukar man fördela kostnaderna för fritidshuset utifrån andelen man äger. Äger man en tredjedel brukar man alltså stå för en tredjedel av kostnaderna. Vissa väljer att dela lika på kostnaderna oavsett ägarandel, viktigast är att alla bestämmelser står i samäganderättsavtalet ifall det skulle uppstå konflikt. 
   
   
3. Alla ska vara med och bestämma: Som utgångspunkt ska alla delägare vara överens om alla renoveringar och ändringar som rör fritidshuset, exempelvis renovering av altan eller brygga. Du kan inte på eget initiativ, utan att meddela andra delägare, genomföra en renovering och förvänta dig att övriga delägare ska betala. Det enda undantaget är om det händer något akut, exempelvis en vattenläcka, som behöver åtgärdas direkt. 
   
   
4. Vid skilsmässa: En av de vanligaste orsakerna till konflikt är om en av delägarna skiljer sig. Detta eftersom samägda fritidshus ingår i en bodelning och påverkar därmed ägandet av fritidshuset. Det innebär att det finns en risk för att andelen som ingår i bodelningen övergår till delägarens ex och att delägaren vill sälja sin andel för att frigöra kapital. 
   
   
5. Arv och testamente: Ägandet påverkas också av arv och testamente och när det tillkommer flera, nya ägare kan samägandet bli riktigt svårt. Går en ägare bort ärver arvingarna den bortgångnes del av fastigheten. Dessa personer har då rätt att sälja sin andel om inget annat anges i testamentet. Är viljan att fritidshuset ska behållas inom släkten kan en delägare med hjälp av ett testamente se till att en person har förköpsrätt på fritidshuset.