Visst kunskapstapp i grundskolan på grund av hög frånvaro

För elever som redan innan pandemin hade hög frånvaro, och för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, har pandemin varit extra kännbar. På grundskolorna har det under läsåret genomförts många insatser för att minimera konsekvensen av den ökade elevfrånvaron. Exempelvis ökade satsningar på lovskola, extra undervisning och intensivundervisning. Satsningar som varit framgångsrika och minskat kunskapstappets omfattning. Exempelvis bidrog sommarskolan i åk 9 till att samtliga deltagande elever uppnådde godkända betyg och behörighet till gymnasiet.

– Betydelsen av de insatser som rektorer, lärare och annan personal genomfört, under de påfrestningar som pandemin medfört, går inte att nog berömma, säger Ann-Christine Gradin, utbildningsdirektör.

Trots något lägre resultat är betygen i årskurs 6 fortsatt på en hög nivå och behörigheten till gymnasieskolans yrkes- och högskoleförberedande program är god. Försämringarna handlar framför allt om att andelen elever som når godkända betyg i alla ämnen minskat och att resultaten på nationella proven i svenska i årskurs 3 är lägre än vanligt.

– Att cirka 20 procent av eleverna på högstadiet varit borta minst en dag i veckan har satt sina spår i betygen och att frånvaron ökat markant även på låg- och mellanstadiet gör att följderna av pandemin kommer påverka skolan under flera år och kräva extra insatser, säger Fredrik Strandgren, enhetschef.

Kunskapstappet är ett nationellt konstaterat problem som föranlett att riksdagen sagt ja till förändringar i skollagen från och med den 1 juli 2022. Förändringar som innebär resurser till huvudmannen att ge extra studietid i årskurs 4–9 i grundskolan, där eleverna ska kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete, samt att lovskolan i årskurs 9 utökas från 50 till 75 timmar.

Kontakt

Fredrik Strandgren
enhetschef analys- och kvalitet, digitalisering och innovation
070-550 83 53
fredrik.strandgren@umea.se