Rapport till FN om barns rättigheter i Sverige

Institutet för mänskliga rättigheter har lämnat sin första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Där lyfter institutet fram några områden som vi föreslår att kommittén tar med sig i sina överläggningar med Sveriges regering för att säkerställa barnets rättigheter.

Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022. Institutets verksamhet ska aktivt främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i grundlagarna och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Institutet har nu lämnat sin första kompletterande rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. I rapporten lyfter institutet fram följande ämnesområden som förslag till granskningen av regeringens arbete för barnets rättigheter:

• Effekterna av Covid-19 pandemin för barn
• Sveriges tillträde till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism
• Inkorporeringen av barnkonventionen
• Regeringens uppföljning av den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter
• Barnombudsmannens oberoende
• Barnets bästa i lagstiftningsprocessen

- Att lämna kompletterande rapporter till internationella granskningsorgan är ett viktigt verktyg för institutet för att fullgöra uppdraget i enlighet med de s.k. Parisprinciperna. Vår förhoppning är att institutet ska bidra till att skapa en helhetsbild kring relevanta människorättsutmaningar i Sverige. Detta gör vi tillsammans med andra nationella aktörer, såsom Barnombudsmannen, civilsamhällesorganisationer och den samordnade alternativrapporten från civilsamhället, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet.

Pandemins effekter för barn
När det gäller Covid-19 är det av yttersta vikt att säkerställa konsekvenserna för barns mänskliga rättigheter genom att analysera de olika beslut och åtgärder som vidtagits under pandemin. Därför lyfter vi särskilt fram vikten av fortsatta uppföljningar och i synnerhet att åtgärder vidtas efter de uppföljningar som sker.

I civila fredstida kriser, såsom under Covid-19 pandemin, prövar samhället sin förmåga att säkerställa grundläggande mänskliga rättigheter för både barn och vuxna. Om grundläggande strukturer och rutiner inte finns på plats i fredstid är det sannolikt inte heller möjligt att skapa utrymme för dessa under andra allvarliga kriser som kan uppstå.

Läs och ladda ner rapporten på svenska här >>

Läs och ladda ner rapporten på engelska här >>

Eller se bifogade bilagor.

Fakta: Parisprinciperna
Parisprinciperna formulerades 1991 och antogs av FN:s generalförsamling 1993. Principerna definierar vilka uppgifter ett nationellt institut för mänskliga rättigheter ska ha och är allmänt accepterade som standard för länders institutioner för mänskliga rättigheter. Här garanteras exempelvis ett oberoende från regeringen.