Så vill partierna lösa ökad efterfrågan på utbildning

– Utbildning för yrkesverksamma är en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och utveckling på arbetsmarknaden. Det är oroande att inget parti har öronmärkt resurser för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningar och kurser som passar de yrkesverksamma som vill studera mitt i livet, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

1 oktober, nytt omställningsstudiestöd

I höst blir ett helt nytt omställningsstudiestöd verklighet. Nu behöver högskolor och universitet förbereda den högre utbildningen för yrkesverksammas efterfrågan på utbildning.

Vad tycker politikerna om kompetensutveckling och utbildningspolitiken för yrkesverksamma? Unionen har frågat riksdagspartierna hur de ser på det livslånga lärandet och vilka satsningar de vill göra. Samtliga partier har svarat och kommenterat Unionens enkät. 

Unionens enkät visar att:

• samtliga riksdagspartier står bakom omställningsstudiestödet
• en majoritet av partierna tycker att det behövs ett tydligt uppdrag till högskolorna om ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma
• en klar majoritet av partierna säger sig vara beredda att skjuta till eller öronmärka resurser för att utveckla kurser anpassade för yrkesverksamma på högskolor och universitet men hittills har inget parti öronmärkt resurser
• flera partier, men inte alla, tycker att kunskap förvärvad i arbetslivet ska kunna ge behörighet till högskola och att det behövs ett nationellt system för validering

– I en tidigare undersökning Unionen gjort pekar universitet och högskolor på just resursbrist för att utveckla ett utbildningsutbud för yrkesverksamma och kunna möta den ökade efterfrågan på utbildning som kommer med omställningsstudiestödet.

– Nu måste politikerna gå från ord till handling och även avsätta pengar för att styra lärosätena i rätt riktning, säger Martin Linder.

– Yrkesverksamma behöver fler korta kurser, fler distansutbildningar och möjligheter att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Det behövs även ett ökat samarbete med näringslivet för att kunna ta fram de utbildningar som arbetsmarknaden kräver, säger Martin Linder.

 

Fakta: Frågorna Unionen ställde till riksdagspartierna, samt vår analys av svaren.

Fråga 1. Anser ni att högskolorna behöver ett nytt tydligare uppdrag för att arbeta med kompetensförsörjning för de som jobbar?

En majoritet av riksdagspartierna (MP, S, L, V, KD) anser att Sveriges högskolor behöver ett nytt tydligare uppdrag för hur de arbetar med kompetensförsörjning för yrkesverksamma. SD anser att inget nytt uppdrag behövs. M och C har ingen position i frågan.

Fråga 2. Tycker ni att kunskap som förvärvats i arbetslivet ska kunna ge behörighet till kurser på högskolan?

Det vänstra regeringsunderlaget (MP, S, V, C) är samstämmiga om att kunskap som förvärvats i arbetslivet ska kunna ge behörighet. Ståndpunkter i frågan är öppna eller outvecklade i det högra regeringsunderlaget där L, KD, M inte har en position. SD är det enda parti i riksdagen som anser att arbetslivsförvärvad kunskap inte ska ge behörighet till kurser på högskolan. 

Fråga 3. Tycker ni att det ska finnas ett gemensamt nationellt system för att utvärdera yrkeskompetens (validering), som kan ge tillgång till samtliga lärosäten?

MP, L, M, C anser att det bör finnas ett gemensamt nationellt system för validering av yrkeskompetens som kan ge tillgång till samtliga lärosäten. SD anser att det inte behövs ett nationellt system för validering. S, V, KD har ingen position i frågan.

Fråga 4. Är ni beredda att tillskjuta eller öronmärka särskilda ekonomiska resurser för att utveckla kortare kurser anpassade för yrkesverksammas behov?

En klar majoritet av riksdagspartierna (MP, S, L, M, V) är beredda skjuta till eller öronmärka resurser för att utveckla kurser anpassade för yrkesverksamma. KD är inte beredda att skjuta till pengar i frågan. SD och C har ingen position i frågan.

Fråga 5. Om ja, hur stora ekonomiska resurser är ni villiga att öronmärka?

Inget riksdagsparti har budgeterat eller öronmärkt resurser för utveckling av ett kursutbud på högskolan som är mer anpassat för yrkesverksammas behov.

Fråga 6. Hur vill ert parti skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling och lärande genom hela livet? (max 600 tecken)

Några intressanta ståndpunkter som partierna uttrycker, utöver stöd för omställningsstudiestödet.

MP: MP vill utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet.

S: Utökat utbud av utbildningar anpassade för yrkesverksammas behov av kompetensutveckling.

L: Yrkesskolan ska ha ett statligt huvudmannaskap och vara särskilt inriktad för människor som är nya i Sverige eller som saknar gymnasial utbildning.

M: Vi vill att högskolan och universiteten ska ha ett omställningsuppdrag

Lärosätenas uppdragsutbildningar ska öppnas för fler – för att spetskompetens och nya forskningsrön snabbt ska kunna omsättas i arbetslivet.

V: Vill bl.a. införa öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma och ge lärosätena resurser för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens.

KD: Det krävs ett förtydligande i skollagen om att kravet på att utbildningen fyller ett arbetsmarknadsbehov inte ska utgöra ett hinder för konkurrens i förhållande till kommunal eller regional utbildningsverksamhet.

C: Vill satsa på validering inom högskolan och reformera resursfördelningssystemet för högskolan för att anpassas mer för livslångt lärande.

Fråga 7. Hur tycker ni att politiken ska ha en roll i att stödja arbetsgivare att hitta rätt kompetens? (max 600 tecken)

Återkommande i riksdagspartiernas svar:
- Ökad samordning och samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher med stort kompetensutvecklingsbehov.
- Bygga ut antalet utbildningsplatser för vuxenutbildning

Partispecifika förslag som sticker ut.

- C: Vill införa en oberoende analysfunktion som analyserar arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade med olika inriktningar.

- V: Arbetsförmedlingens matchningsarbete och kontakt med arbetsgivare. För att det ska fungera behöver Arbetsförmedlingen bedrivas i offentlig regi, ha lokal närvaro i hela landet och få mer resurser.

Fakta: Lärosäten ser finansiering som ett hinder - Unionens rapport om livslångt lärande

Unionen har tidigare skickat ut en enkät om det livslånga lärandet till Sveriges universitet och högskolor. Enkäten gick ut till 116 fakulteter, 48 svarade (svarsfrekvens: 41,4 procent).

23 fakulteter svarade att resurser är ett hinder för att tillhandahålla utbildning till yrkesverksamma, nio svarar att antagning och validering är ett hinder och fem svarar övrigt.

Av de total 49 lärosäten som finns i Sverige är 26 representerade i undersökningen. De 26 lärosäten som svarar samlar totalt 81 procent av alla landets högskolestudenter.

Hela rapporten hittar du på Unionens webbplats