Parlamentet antar nya regler om minimilöner

• Minimilönen ska garantera en skälig levnadsstandard
• EU:s regler ska respektera nationell lönesättning
• Kollektivavtalen ska stärkas i länder där mindre än 80 procent av arbetstagarna omfattas av sådana
• Rätt till prövning för arbetstagare, deras företrädare och fackföreningsmedlemmar om reglerna kränks

Med 505 röster för, 92 röster emot och 44 nedlagda röster antog Europaparlamentet på onsdagen ny lagstiftning om tillräckliga minimilöner i EU.

Tanken med EU-lagen, som Europaparlamentet och rådet kom överens om i juni, är att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för alla arbetstagare i EU samt att främja ekonomiska och sociala framsteg. Den fastställer minimikrav för tillräckligt höga lagstadgade minimilöner i enlighet med nationell lagstiftning och/eller kollektivavtal, och ökar arbetstagarnas faktiska tillgång till minimilöneskydd.

Det nya direktivet kommer att gälla alla arbetstagare i EU som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande. De EU-länder där minimilönen redan skyddas uteslutande genom kollektivavtal kommer inte att behöva införa dessa regler.

Vad är en tillräckligt hög minimilön?

Att fastställa minimilönen kommer fortfarande att vara medlemsländernas befogenhet, men de måste garantera att deras minimilöner möjliggör för arbetstagarna att leva ett drägligt liv, med tanke på levnadskostnader och generella lönenivåer. För att ta reda på om EU-ländernas befintliga lagstadgade minimilöner är tillräckligt höga kan medlemsländerna sätta samman en standardkorg med varor och tjänster till verkliga priser, eller fastställa minimilönen till 60 procent av bruttomedianlönen och 50 procent av bruttomedellönen.

Främjande av kollektivförhandlingar

Enligt de nya reglerna som godkändes av Europaparlamentarikerna i dag är kollektivförhandlingar på branschnivå och branschövergripande nivå väsentliga faktorer för att uppnå tillräckligt höga minimilöner och behöver därför främjas och stärkas. I länder där färre än 80 procent av arbetstagarna täcks av kollektivavtal måste medlemsländerna – med deltagande av arbetsmarknadens parter – utarbeta en handlingsplan för att öka täckningen.

Övervakning och rätt till prövning

I texten införs en skyldighet för EU-länderna att inrätta ett tillsynssystem, däribland tillförlitlig övervakning, kontroller och fältinspektioner, för att säkerställa efterlevnad och ta itu med missbruk av underleverantörer, falskt egenföretagande, oregistrerad övertid eller ökad arbetsintensitet.

Citat

Medföredragande Dennis Radtke (EPP, Tyskland) sade efter omröstningen: "Den nuvarande situationen visar än en gång tydligt att vi behöver ett fungerande och starkt socialt partnerskap i Europa. Politiken kan inte ge ett heltäckande svar på alla aspekter av denna kris."

Medföredragande Agnes Jongerius (S&D, Nederländerna) sade: "Priserna på livsmedel, energiräkningar och bostäder exploderar. Människor kämpar verkligen för att få pengarna att räcka till. Vi har ingen tid att förlora, arbete måste löna sig igen. I detta direktiv fastställs normerna för hur en rimlig minimilön ska se ut. Samtidigt ger vi kollektiva förhandlingar ett uppsving, så att fler arbetstagare kommer att vara bättre skyddade."

Nästa steg

Rådet förväntas formellt godkänna avtalet i september. Medlemsländerna har därefter två år på sig att genomföra direktivet.

Bakgrund

I juli ställde sig ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor bakom den informella överenskommelsen som nåddes med rådet den sjätte juni 2022.

De högsta minimilönerna finner vi i Luxemburg, Irland och Tyskland, medan de lägsta finns i Bulgarien, Lettland och Estland. I EU har 21 av 27 länder en lagstadgad minimilön, medan lönenivåerna i de övriga sex länderna (Cypern, Danmark, Finland, Italien, Sverige och Österrike) fastställs genom kollektivavtalsförhandlingar.