Hamlet på kurdiska - Hebûn an nebûn (Att vara, eller inte vara)
[image]För första gången någonsin sätts nu Hamlet upp på kurdiska. För regissören Celil Toksöz var valet av pjäs en enkel fråga.
-Jag minns att jag läste en artikel en gång i en turkisk tidning där en politiker avfärdade mitt modersmål, kurdiska, som ett ´bergsspråk´. Journalisten undrade varför kurdiska inte tilläts i skolorna och politikern fortsatte: ´Men kurdiska är ju inget riktigt språk, eller hur? Ingen skulle ju kunna spela Hamlet på kurdiska´ Det uttalandet har följt mig sedan dess.
Enligt Toksöz är Hamlet just nu den perfekta pjäsen att sätta upp eftersom temat är så aktuellt inom det kurdiska samhället.
-En av de drivande krafterna i Hamlet är tvivlet och vad det leder till; hämnd, kärlek, förräderi och mord. Allmänna teman, men de passar väl in i kurdernas situation. Kurderna tvekar nu om sin egen identitet - om hur turkiska de blivit och hur de ska reagera på det förtrycket. Ska vi hämnas eller acceptera situationen, ska vi förhandla eller göra uppror och är vi beredda att offra liv?
Toksöz, som växte upp i de övervägande kurdbefolkade städerna Diyarbakir och Elazig i Turkiet flyttade till Nederländerna 1986. Han är numera konstnärlig ledare för Theater RAST i Amsterdam som har utvecklat en internationell profil med särskild tonvikt på utbyten, samarbeten och samproduktioner med teatrar i Europa och Turkiet, bland andra Riksteatern. I den här produktionen samarbetar Theater RAST med Diyarbakir City Theatre.
Toksözs version är inte en traditionell Shakespeareproduktion i. I stället blir det en Hamlet med musik, delar av texten framförs av dengbej-sångare. Inom kurdisk tradition är dengbej ett musikaliskt sätt att berätta historier; en sedvänja som varit på utdöende men som nu börjar bli populär igen. Sångarna ackompanjeras i Toksözs Hamlet av traditionella instrument som davul (trumma), zurna (blåsinstrument), saz (luta) och banjo.
”Hamlet Hebûn an nebûn” framförs på Kurmandji som är den mest använda kurdiska dialekten i Turkiet. Kurdiska har, som alla minoritetsspråk, varit förbjudet i Turkiet sedan Kemal Atatürks tid. Den turkiska regeringens attityd mot minoritetsspråk har de senare åren blivit något mindre fientlig och man tillåter numera privat undervisning på kurdiska, och med start i år kan elever från årskurs fyra välja kurdiska som tillvalsspråk i undervisningen i statliga skolor. En lagändring som mottagits med blandade känslor inom den kurdiska befolkningen i Turkiet. Medan några gläds åt beslutet anser Gültan Kışanak, vice ordförande för Freds- och demokratipartiet i Turkiet, att det steg som regeringen nu tar är otillräckligt: ”Det finns inget så despotiskt som att lära ut ett modersmål som en valfri kurs.” (1)
Föreställningen hade premiär i Amsterdam 17e oktober därefter går den på turné till bl a Sverige och Turkiet. Här, likväl som i Turkiet, kommer föreställningen att spelas på kurdiska med översatt textning för publiken (på engelska här i Sverige).
-Förutom att lyfta fram den kurdiska kulturen och vårt språk vill jag att pjäsen ses som en fredsgest säger Toksöz. När jag slår på TVn och ser alla rapporter om våldshandlingar inser jag att fredsgester är precis vad vi behöver nu.
(1) Citat från Språktidningen, 2012-06-21, ”Turkiet tillåter kurdiska i grundskolan”
FAKTA Hamlet - Hebûn an Nebûn är ett gästspel från Theater RAST i samarbete med stadsteatern i Diyarbakır. Föreställningen är en del av Riksteaterns internationella samarbete med Europeiska teatrar som har ett tydligt fokus på nya målgrupper. Speldatum: 5-6 november Södra Teatern i Stockholm. Tid: 19:00. Biljettpris: 220 kr. Språk: Föreställningen spelas på kurdiska men textas till engelska. Arrangör i Sverige Riksteatern & Firo Esmer i samarbete med Kurdiska riksförbundet, Kurdistan kvinnoförbund i Sverige och Södra Teatern.
I rollerna Yavuz Akkuzu: Hamlet Rojda Şenses: Gertrude Gülseven Medar: Ophelia Ali Tekbaş: Horatio Mehmet Emin Yalçınkaya: Claudius Özcan Ateş: Laertes (och Rosenkrantz) Elvan Köçer: Guildenstern Mesut Erenci: Polonius Dengbêj Vural Tantekin, Leyla Batgi
Musiker Abdullah Karakaş: bağlama/saz İbrahim Zencirci: kaval-mey-flöjt Bilal Kaplan: perkussion Kivanç Bulutoğlu: cello Av: William Shakespeare / Regi: Celil Toksöz / Sångtexter: Sexmus Sefer / Musik: Ali Tekbaş / Komposiitörer: Rojda Şenses Gülseven Medar en, Ali Tekbaş / Översättare till kurdiska: Kawa Nemir / Dramaturg: Vedat Çetin / Regiassistent: Berrin Çelik / Scenografi: Serdar Geren / Kostym: İsmail Oyur / Ljusdesign & -tekniker: Bayram Can / Ljudtekniker: Hasan Bükey / Projektioner: Zeynel Doğan /
Kontakter
Presskontakt Anneli Gunnar, anneli.gunnar@sodrateatern.com 08-531 99 272 eller 070-682 97 25
Bilder
Om
Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Närmare 40 000 medlemmar, 230 Riksteaterföreningar, 21 regionala föreningar och 50 ansluta organisationer i hela Sverige är en del av Riksteatern som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst.
Riksteaterns vision är scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla överallt. Riksteatern Crea producerar banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk och är en del av Riksteatern. Även Cullberg är en del av Riksteatern. Magnus Aspegren är vd för Riksteatern.
riksteatern.se
Följ Riksteatern
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Riksteatern
Teater live på bio – Ny föreställning om kvinnliga erfarenheter, moderskap och tystnadens bördor14.11.2024 12:00:40 CET | Pressmeddelande
Mitt enda hem, Ainoa kotini utforskar de komplexa och ofta osynliga erfarenheterna av moderskap, kvinnlighet och de hemligheter som går i arv genom generationer. Föreställningen är baserad på Hanna Brotherus självbiografiska roman och flätar samman dans, fysisk teater och drama i en stark berättelse om smärta, hemligheter och den tystnad som omger många kvinnors liv. Nu visas den på bio i Sverige med premiär den 16 november.
Kampen för ljus i mörkret – Här är Riksteaterns vår 202513.11.2024 07:30:00 CET | Pressmeddelande
I vår kämpar människan även när mörkret visat sig. Riksteaterns vårrepertoar tar plats i skuggan av apartheid, krig, klassamhället och familjetragedier. Men i den nyskrivna dramatiken, bebisdansen och cirkuspoesin lyser också humor, värme och hopp igenom. Från Norrbotten till Skåne turnerar Riksteatern med scenkonst för alla överallt.
Özz Nûjen och Grynet Molvig hyllar scenkonsten i Riksteaterns nya kampanjfilm29.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
I ett förändrat kulturpolitiskt landskap sätter Riksteatern i en ny kampanjfilm ljuset på civilsamhällets och scenkonstens kraft. Med draghjälp av stjärnor från teatern, cirkusen och dansens värld visar Riksteatern hur scenkonst berikar människors liv där dom bor och lever.
Dear Winnie, gestaltar Sydafrikas komplexa landsmoder16.10.2024 10:24:49 CEST | Pressmeddelande
Den kritikerhyllade föreställningen Dear Winnie, gör intåg i Sverige efter succéartade framträdanden över Europa. Berättelser om motstånd, feminism och om att vara svart kvinna idag, flätas samman med Winnie Madikizela-Mandelas livshistoria. Från terrorstämplad och hyllad apartheidmotståndare, till landsmoder och fallen hjältinna. Sverigepremiär 31 januari 2025 på Riksteatern i Hallunda.
Klassikern Spöket på Canterville återuppstår som världsunik högteknologisk live avatar15.10.2024 09:38:22 CEST | Pressmeddelande
Riksteatern Crea är en föregångare i att producera banbrytande scenkonst på teckenspråk. I vår sätter de upp Oscar Wildes Spöket på Canterville med en unik 3D-animerad live avatar. Den teckenspråkiga avataren interagerar live med fysiska skådespelare på scen – ett teknologiskt fenomen som förvandlar klassikern till en modern föreställning för hela familjen. Premiär 18 januari i Hallunda.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum