Svenskt teckenspråk 40 år – Rätten till ett språk och scenkonst

- I grunden handlar rätten till svenskt teckenspråk om rätten att vara en hel och fri människa, det är en mänsklig rättighet. Att förnekas sitt språk är att förnekas sin kultur och identitet. Det har inneburit en enorm skillnad för oss döva och hörselskadade att på vårt eget språk fritt kunna formulera oss om världen och skapa konst, säger Mindy Drapsa, konstnärlig ledare för den teckenspråkiga teatern Riksteatern Crea. Teckenspråk var länge ett förbjudet språk. På den så kallade Milanokongressen 1880, för dövlärare från olika länder, beslutade man att förbjuda teckenspråk i skolorna och införa talmetoden. Teckenspråk ansågs vara primitivt och kongressen ledde till att elever som var döva skulle lära sig tala och läsa på läpparna. En stor del av undervisningen fokuserade på att försöka justera döva elever efter hörandes normer vilket försummade övrig undervisning. Döva personers utbildningsnivå sjönk och döva förbjöds att jobba på offentliga platser inom kommun, landsting och stat. - Jag hade turen som föddes 1981, samma år då teckenspråket erkändes och kunde använda mitt eget språk och idag är jag konstnärlig ledare. Därför är det extra viktig för mig att belysa vår historia och teckenspråk i scenkonsten. Svenskt teckenspråk är ett fullvärdigt språk som bör utforskas i sitt uttryck som andra språk, dessutom influerar teckenspråket scenkonsten genom att ha förhöjda visuella perspektiv, säger Mindy Drapsa, konstnärlig ledare på Riksteatern Crea. Rätten till att erkänna svenskt teckenspråk var en kamp som pågick i flera decennier. Genom dövföreningar samlades döva i hela landet för att träffas, kommunicera och organisera sig. Riksteatern Crea grundades 1970, då under namnet Tyst Teater, av en grupp studenter vid Västanviks Folkhögskola. De satte upp produktioner på teckenspråk och vann en trogen publik. Sju år efter starten blev Riksteatern Crea en del av Riksteatern vilket innebar att berättelser, scenkonst och kännedom om svenskt teckenspråk kunde nå människor över hela Sverige. - Även om vi firar att svenskt teckenspråk erkändes för 40 år sedan finns mycket kvar att kämpa för. Teckenspråk är ett eget språk som varit förtryck i många år vilket satt sina avtryck, det finns mer plats för döva att ta i samhället och kulturvärlden. Inom scenkonsten är min önskan att teckenspråket behandlas med respekt och att konstnärer som kan teckenspråk anlitas för att kunna ge en publik tillgång till stor konst för alla. Det handlar om rätten till språk, konst, fantasi och i förlängningen utveckling, säger Mindy Drapsa, konstnärlig ledare för Riksteatern Crea. Just nu spelar Riksteatern Crea familjeföreställningen Trollstigen, ett interaktivt sagoäventyr för hela familjen som tar plats ute i naturen. Trollstigen är en samproduktion mellan Riksteatern Crea och Örebro Teater i samarbete med SIMA Folkhögskola och Kristinaskolan.