Forskningsstudie från VTI om polisens inblandning i trafikolyckor under utryckningskörning

Eftersom det i dagsläget inte finns så mycket kunskap om polisers beteende under utryckningskörning i Sverige, var syftet med studien att öka kunskapen om vilken typ av trafikolyckor som sker under polisers utryckningskörningar, vad som kännetecknar de förare av polisfordon som varit inblandade i trafikolyckorna och vilken roll den mänskliga faktorn haft. Med utryckningskörning avser forskarna både körning under brådskande ärenden och i trängande fall (den högsta angelägenhetsgraden).

Som bekant så behöver poliser inte alltid följa gällande trafikregler utan, beroende på omständigheten och arbetsuppgiftens prioritet, får de göra undantag och bryta mot trafikreglerna. Det kan innebära en ökad risk för olyckor, inte minst då de behöver påkalla fri väg där det krävs att andra trafikanter är extra uppmärksamma.

Trafikolyckor innebär ett fysiskt och psykiskt lidande både för de som är inblandade i själva olyckan och för deras familj, vänner och kollegor; men det innebär även en stor samhällsekonomisk kostnad i form av eventuella personskador och ibland till och med dödsfall. Även om olyckor där poliser är inblandade inte leder till personskador och eventuella sjukskrivningar, så kan det bli stora konsekvenser om de inte kommer fram till målet för utryckningen. Att reparera eller ersätta extrautrustade polisbilar är dessutom en stor kostnad för samhället.

Studien består av tre delstudier: en databasstudie med data från Kammarkollegiet och Polismyndigheten, en enkätstudie som besvarats av poliser i yttre tjänst samt en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall.

Databasstudie

Materialet från Kammarkollegiet visade att de flesta olyckor under 2019 och 2020 som skedde i samband med utryckningskörning kategoriserades som olycka under förföljande. Den vanligaste olyckstypen var prejning, därefter följde singelolyckor, kollisionsolyckor och förföljandeolyckor. Data från Polismyndighetens egen databas visar att antalet arbetsskador under utryckningskörning i snitt ligger på 57 olyckor per år och står för 12–19 procent av alla arbetsskador som kodats som fordonsolycka eller påkörning.

Enkätstudie

Resultaten från enkätstudien, som baseras på svar från 386 poliser i yttre tjänst, visar att 45 procent av dem hade minst fem körningar i brådskande ärende per vecka, medan omkring 20 procent hade lika många körningar i trängande fall. Var tionde polis hade varit inblandad i minst en olycka som resulterade i personskada eller stora materiella skador under utryckningskörning. 81 procent av deras senaste olyckor inträffade under trängande fall och resten under brådskande ärende. Olyckorna under körning i trängande fall inträffade oftast i korsningar eller som singelolyckor. I de fall det fanns en motpart i olyckan, rörde det sig nästan uteslutande om en förare av personbil eller lätt lastbil. De olycksdrabbade poliserna var relativt unga, 33 år i genomsnitt, och hade varit i tjänst i fem år i genomsnitt.

Intervjustudie

De sex intervjuade poliserna hade varit förare vid sammanlagt sju olyckor. Då enbart sex poliser i yttre tjänst intervjuades har forskarna varit mycket försiktiga när de har tolkat intervjuresultaten, men några gemensamma nämnare finns att läsa i studien.

På grund av det pågående generationsskiftet inom Polismyndigheten blir det allt vanligare att relativt nyutexaminerade poliser arbetar tillsammans. Förutom att de nyutexaminerade poliserna ofta är unga och ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet inom polisyrket är många av dem även oerfarna bilförare.

Att köra i trängande fall beskrivs av flera som en positiv kick, men även som påfrestande och riskfyllt. Det stresspåslag som upplevs behöver dessutom inte bara vara kopplat till själva körningen utan kan även vara kopplat till ärendet de arbetar med.

Bidragande orsaker till de sju olyckorna beskrivs dels vara yttre omständigheter utanför polisens kontroll (till exempel ett bristfälligt utmärkt vägarbete), dels bristande tajming när information mottas (till exempel alarmerande information vid infarten till en cirkulationsplats) och en balansgång mellan yrkesutövande och trafiksäkerhet (exempelvis prejning).

Bidragande orsaker kopplade till föraren beskrivs framför allt handla om bristande erfarenhet. Vid utryckningskörning måste konsekvenserna av själva körningen alltid vägas mot konsekvenserna för ärendet. Att det är viktigare att över huvud taget komma fram, än att komma fram så fort som möjligt, var också något som framhölls av flera av de intervjuade deltagarna.

Lämnade rekommendationer

Utifrån resultaten från samtliga tre delstudier rekommenderar forskarna att Polismyndigheten internt jämför siffror i studien med exempelvis regions-, köns-, och åldersfördelningen hos poliserna i yttre tjänst, för att kunna identifiera skadedrabbade grupper (uppgifter som forskarna inte hade tillgång till av sekretesskäl). De rekommenderar vidare att Kammarkollegiet ser över kategoriseringen av olyckor för att möjliggöra relevant uppföljning, särskilt när det gäller typ av framförande och orsak till olyckan samt att Polismyndigheten internt samlar in den typ av information som behövs för att kunna identifiera orsaker till trafikolyckor och därmed hittar rätta preventiva åtgärder.
Polismyndigheten rekommenderas även att se över kraven på erfarenhet av bilkörning innan poliser tillåts köra i brådskande ärenden och trängande fall, kvaliteten på utbildningen till utryckningsförare, kontinuiteten av fort- och vidareutbildningen inom utryckningskörning samt möjligheten till mentorskap för nyutexaminerade poliser.

– Att man ser över möjligheten att införa mentorer samt formella krav på erfarenhet av bilkörning innan nyutexaminerade poliser tillåts köra utryckning är extra viktigt då det för tillfället pågår en generationsväxling med många nyutexaminerade poliser i yttre tjänst, säger Henriette Wallén Warner.

– Vi vill tacka alla som har bidragit på olika sätt till att vi har kunnat genomföra denna studie: de deltagande poliserna, Morgan Fredvi och Johan Bergmark på Polismyndigheten, Kammarkollegiets försäkringsavdelning samt Sonja Forward på VTI, säger Henriette Walllén Warner avslutningsvis.

Polisers inblandning i trafikolyckor under utryckningskörning (2022 Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA)

Text: Tiina Mauritzell/VTI