Antikropp utvecklad i Uppsala kan innebära genombrott i Alzheimervården

- Om antikroppen blir godkänd som läkemedel kan det innebära ett verkligt genombrott för behandling tidigt efter sjukdomsdebut. Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande, säger Lena Kilander, överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Detta leder till försämring av minne och kognitiva färdigheter, såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga.
Till skillnad från tidigare terapier riktar denna antikropp in sig på processen som orsakar sjukdomen i stället för symtomen. Den har utvecklats för att minska mängden skadlig amyloid beta i hjärnan; ett felveckat protein som förmodas orsaka sjukdomen. Antikroppen, som ursprungligen hette BAN2401, har tagits fram av en forskargrupp inom molekylär geriatrik vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala, ledd av professor emeritus Lars Lannfelt.
Den aktuella fas III-studien (CLARITY) har genomförts globalt. Totalt har fyra svenska universitetssjukhus medverkat där minnesmottagningar rekryterat patienter med tidig sjukdom: Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö. 1 795 patienter med tidig Alzheimers sjukdom har inkluderats och antingen fått lecanemab eller placebo.
- Hos gruppen som fick lecanemab minskade den kliniska försämringen på den globala kognitiva och funktionella skalan CDR-SB med 27 procent efter 18 månaders behandling.
Utifrån resultaten hittills är effekten på kognition och funktioner jämförbar med dagens läkemedel, så kallade kolinesterashämmare. Den stora fördelen är att lecanemab har en sjukdomsmodifierande effekt, inte bara symtomlindrande. Preparatet kan därmed kan ge en större effekt vid långtidsbehandling över flera år, framhåller Lena Kilander.
Samtliga resultat kommer att presenteras vid en Alzheimerskongress i USA den 29 november och därefter granskas av experter samt publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
- Då kommer vi också att få reda på ifall preparatet är särskilt effektivt hos vissa individer, exempelvis de som har en specifik riskgen för Alzheimer som interagerar med amyloid-beta. Risken för biverkningar i form av ödem i hjärnan har visat sig låg (2,8 procent). I studien har antikroppen getts som intravenös infusion varannan vecka. Detta är både kostsamt och opraktiskt. Studier pågår, där man administrerar läkemedlet mer sällan och så småningom kommer man också att utvärdera effekten av subcutana injektioner, berättar hon.
Amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA väntas ge besked i januari 2023 och marknadsföringstillstånd i EU och Japan ska lämnas in under det första kvartalet 2023. Enligt Lena Kilander dröjer det sannolikt till senare delen av 2024, innan man vet om läkemedlet blir registrerat för klinisk användning i Europa. Därefter ska Tandvårds- och läkemedelförmånsverket (TLV) göra sin bedömning.
FAKTA: Alzheimers sjukdom
- Sjukdomen kommer smygande varför det inte går att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Sjukdomen har ett utdraget förlopp under åtskilliga års tid.
- Den som drabbas brukar lida av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Man får allt svårare att klara sin dagliga livsföring i takt med att en allt större del av hjärnan skadas.
- Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
- I tidig fas kan symptomen lindras, men förloppet har hittills inte kunnat hejdas. Flera decennier av alzheimerforskning har nu resulterat i att substanser riktade mot sjukdomsorsakerna har kunnat utvärderas i kliniska prövningar.
Mer information/intervju:
Lena Kilander, överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 71 45
lena.kilander@akademiska.se eller
lena.kilander@pubcare.uu.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum