Institutet för mänskliga rättigheter

Anders Kompass: Glädjande att årets fredspris går till kampen för mänskliga rättigheter

Dela
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Den belarusiska människorättsaktivisten Ales Bialiatski, den ryska människorättsorganisationen Memorial och det ukrainska Center for Civil Liberties tilldelas årets Nobels fredspris.

Det är väldigt glädjande och viktigt att den norska Nobelkommittén väljer att ge priset till en person och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter. De har alla gjort väldigt stora insatser under en lång tid, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Årets pristagare representerar civilsamhället i sina hemländer och har i många år stått upp för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i de tre grannländerna Ukraina, Belarus och Ryssland. Nobelkommittén betonar särskilt pristagarnas insatser för att dokumentera krigsförbrytelser, kränkningar av mänskliga rättigheter och maktmissbruk.

- Arbetet för mänskliga rättigheter kännetecknas på många platser i världen av imponerande framsteg och hjärtskärande motgångar. Men helt avgörande är att enskilda människor gemensamt kan göra skillnad trots stora personliga uppoffringar, vilket är något som årets fredspristagare kan vittna om. En av dessa modiga individer är Ales Bialiatski som jag träffade i samband med att han tilldelades Right Livelihood-priset i december 2020, säger Anders Kompass.

Ales Bialiatski är demokrati- och människorättsaktivist i Belarus och har i nästan 30 år lett en kamp för demokrati och frihet i landet. Sedan 2020 sitter han fängslad för påstådda skattebrott. Han är ordförande för och en av grundarna av organisationen Vjasna 1996 som har engagerat sig mot tortyr av politiska fångar i Belarus.

Organisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i dåvarande Sovjetunionen med målet att offren för kommunistregimens förtryck aldrig skulle glömmas bort. Några av grundarna var tidigare fredspristagaren Andrej Sakharov och människorättskämpen Svetlana Gannusjkina. Efter Sovjetunionens upplösning har Memorial utvecklats till att bli den största människorättsorganisationen i Ryssland och arbetar bland annat med att belysa situationen för politiska fångar i ryska fängelser.

Center for Civil Liberties grundades i Kyiv i 2007 och organisationen arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina. Efter den ryska invasionen i februari är centret bland annat engagerade i arbetet med att kartlägga och dokumentera ryska krigsförbrytelser mot den ukrainska civilbefolkningen.

Läs mer om årets fredspristagare på norska Nobelkommitténs hemsida

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Ladda ned bild

Om

Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter
Mobilvägen 10
223 62 Lund

046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande

Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande

FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att

Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara

Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för

Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye