Institutet för mänskliga rättigheter

Anders Kompass: Glädjande att årets fredspris går till kampen för mänskliga rättigheter

Dela
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Den belarusiska människorättsaktivisten Ales Bialiatski, den ryska människorättsorganisationen Memorial och det ukrainska Center for Civil Liberties tilldelas årets Nobels fredspris.

Det är väldigt glädjande och viktigt att den norska Nobelkommittén väljer att ge priset till en person och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter. De har alla gjort väldigt stora insatser under en lång tid, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Årets pristagare representerar civilsamhället i sina hemländer och har i många år stått upp för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i de tre grannländerna Ukraina, Belarus och Ryssland. Nobelkommittén betonar särskilt pristagarnas insatser för att dokumentera krigsförbrytelser, kränkningar av mänskliga rättigheter och maktmissbruk.

- Arbetet för mänskliga rättigheter kännetecknas på många platser i världen av imponerande framsteg och hjärtskärande motgångar. Men helt avgörande är att enskilda människor gemensamt kan göra skillnad trots stora personliga uppoffringar, vilket är något som årets fredspristagare kan vittna om. En av dessa modiga individer är Ales Bialiatski som jag träffade i samband med att han tilldelades Right Livelihood-priset i december 2020, säger Anders Kompass.

Ales Bialiatski är demokrati- och människorättsaktivist i Belarus och har i nästan 30 år lett en kamp för demokrati och frihet i landet. Sedan 2020 sitter han fängslad för påstådda skattebrott. Han är ordförande för och en av grundarna av organisationen Vjasna 1996 som har engagerat sig mot tortyr av politiska fångar i Belarus.

Organisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i dåvarande Sovjetunionen med målet att offren för kommunistregimens förtryck aldrig skulle glömmas bort. Några av grundarna var tidigare fredspristagaren Andrej Sakharov och människorättskämpen Svetlana Gannusjkina. Efter Sovjetunionens upplösning har Memorial utvecklats till att bli den största människorättsorganisationen i Ryssland och arbetar bland annat med att belysa situationen för politiska fångar i ryska fängelser.

Center for Civil Liberties grundades i Kyiv i 2007 och organisationen arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina. Efter den ryska invasionen i februari är centret bland annat engagerade i arbetet med att kartlägga och dokumentera ryska krigsförbrytelser mot den ukrainska civilbefolkningen.

Läs mer om årets fredspristagare på norska Nobelkommitténs hemsida

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Anders Kompass, vikarierande direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Ladda ned bild

Om

Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter
Mobilvägen 10
223 62 Lund

046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v

Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är

Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye