Mångmiljard investering ökar elöverföring mellan elområde 2 och 3

14-miljardinvesteringen, som benämns Kustpaketet, är en del av det stora Nordsyd-paketet som ökar dagens överföringskapacitet från norr till södra Sverige från cirka 7 300 MW till över 10 000 MW. Kustpaketets bidrag till denna ökning är cirka 500 MW.
¬ Med denna investering når vi flera mål. Den är avgörande för att tillgodose ökad elförbrukning i regionerna kring Sundsvall, Stockholm, Uppsala och Mälardalen, samt för att överföra reglerkraft (se förklaring nedan) från norr till söder, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Ersätter gamla ledningar

Ytterligare motiv bakom investeringspaketet är dels att de ledningar och stationer som ska bytas ut och uppgraderas uppnår sin tekniska livslängd lagom till att investeringarna är klara, dels för att öka inmatningsförmågan av vindkraft längs södra Norrlandskusten. Idag har Svenska kraftnät anslutningsansökningar på upp emot 9 000 MW havsbaserad vindkraft i elområdena SE1 och SE2 samt även ansökningar för landbaserad vindkraft i området.
– Med Kustpaketets genomförande ökar vi möjligheten till elektrifiering och en grön omställning samt anslutning av framtida kraftproduktion i området, säger Daniel Gustafsson.

Kustpaketets innehåll

Kustpaketets nya 400 kV-dubbelledning, som blir cirka 300 km lång, ersätter äldre 400 kV och 220 kV-ledningar. Bland annat kommer 220 kV-ledningarna Hällsjö-Söderala, Söderala-Valbo, Stackbo-Valbo, Valbo-Untra, Untra-Horndal samt mellan Ljusdal och Söderala att avvecklas, liksom 400 kV ledningen mellan Hjälta och Ängsberg. Därtill byggs två nya stationer.
De ledningsgator som blir tillgängliga då de gamla ledningarna avvecklas kommer till stora delar att användas för nya ledningar i Kustpaketet.
Totalt är Kustpaketet uppdelat i 28 projekt.
Preliminär budget för Kustpaketet är 14 miljarder kronor och beräknad byggstart är 2023. Ledningsbyggnaderna ska vara klara 2032-34 och hela projektet – inklusive avveckling av gamla ledningar – ska vara klart 2036.

Reglerkraft används för att balansera upp väderberoende elproduktion. I Sverige är vattenkraften den helt dominerande reglerkraften. Vatten kan lagras i dammar och är därför planerbar och reglerbar på ett sätt som ingen annan kraftproduktion. Reglerkraften kan aktiveras per automatik och reagera på förändringar i balansen.