AP-fonderna måste stoppa bidrag till skogsskövlingen i Brasilien

Repórter Brasil kartlägger i sin undersökning ”Forest turned into animal feed” hur sojabönor odlade av bönder i nyligen avskogade områden i Amazonas och Cerrado i Brasilien används av JBS för produktion av djurfoder för köttproduktion.

Därmed bidrar JBS till en mycket destruktiv utveckling för miljön, djur och hela planeten. Den främsta drivkraften bakom skogsskövlingen i Brasilien är just köttindustrins produktion av nötkött och soja. Sojan används huvudsakligen som djurfoder i livsmedelsindustrins djurfabriker.

Julia Engqvist, kampanjansvarig i World Animal Protection Sverige, säger:

”Följderna av avskogningen är mycket allvarliga: Vilda djur och växter tar stor skada när väldiga landområden skövlas, utsläppen av växthusgaser ökar och driver på den globala klimatkrisen och djur utsätts för stort lidande i livsmedelsindustrins djurfabriker och under långa djurtransporter. Det är mycket beklagligt att AP-fonderna bidrar till den här katastrofala situationen genom att finansiera JBS”.

Gråzon för ”spannmålstvätt”

Trots att JBS med sina spannmålsleverantörer säger sig vilja verka för en hållbarare utveckling, kan bolaget enligt rapporten ändå knytas till producenter som nyligen misstänks ha genomfört avskogningar för sina odlingar. JBS försvarar sig med att de aktuella gårdarna vid inköpstillfället uppfyllde de miljömässiga kraven för anskaffning av råvaror till djurfoderproduktionen.

Rapporten konstaterar att luckorna i övervakningen och bristen på transparens i upphandlingarna skapar en gråzon som gynnar affärer med spannmål som odlas i områden där skog röjts bort. JBS säger att sojabönor eller majs från dessa områden kan säljas av en tredje part och att det därmed blir svårt att spåra grödornas ursprung.

Julia Engqvist säger:

”Som en av de största aktörerna på spannmålsmarknaden skulle JBS kunna ha stort inflytande över hur handeln går till för att förhindra ’spannmålstvätten’ av grödor från områden som röjts med skogsskövling. Men samtidigt som allt mer skog får ge vika för nya odlingar, har JBS ännu inte drivit igenom något åtgärdsprogram för full insyn i de här upphandlingarna i alla led.”

AP-fonder investerar i JBS

De statliga AP-fonderna i Sverige hanterar stora belopp som en viktig del av det allmänna pensionssystemet. Av de svenska pensionspengarna är nu över 140 miljoner kronor investerade i JBS – och kan därmed bidra till den alarmerande förödelsen av Brasiliens skogar.

Andra AP-fonden, som är en av norra Europas största pensionsfonder och förvaltar drygt 440 miljarder kronor över hela världen, står för nästan hela det här beloppet. Den 30 juni i år uppgick Andra AP-fondens investeringar i JBS till 140,5 miljoner kronor. Vid samma tid hade också Första AP-fonden placerat kapital i JBS, även om summan var betydligt mindre: 800 000 kronor.

AP-fondernas Etikråd, som granskar AP-fondernas kapitalplacering, har kommenterat de här investeringarna och konstaterar att JBS i dagsläget inte kan ge några garantier för att bolaget inte bidrar till skogsskövlingen. I sin årsrapport 2021 skriver Etikrådet följande efter dialog med bolaget: ”JBS har åtagit sig att eliminera avskogning i Amazonas ur sin leverantörskedja, även från indirekta leverantörer, innan 2025, och i resten av Brasilien innan 2030.”

Trots de här uppenbart akuta problemen när det gäller JBS och avskogningen, är den överseende slutsatsen ändå att ”Etikrådet fortsätter dialogen med JBS och följer upp bolagets fortsatta arbete med att uppnå dialogmålen”.

Julia Engqvist säger:

”Etikrådets inställning är alldeles för passiv. Repórter Brasils rapport visar hur allvarligt läget är. En långsiktigt hållbar utveckling för planeten måste gå före kortsiktiga ekonomiska intressen. Så länge JBS inte kan garantera ett klart avståndstagande från skogsskövlingen i Brasilien bör AP-fonderna inte på något sätt bidra till företagets verksamhet. De nuvarande investeringarna bör dras tillbaka så snart som möjligt och AP-fonderna måste också se över sina etiska riktlinjer för djur- och miljövänlig finansiering, så att liknande investeringar inte görs i framtiden”.