Kvoterna ett hårt slag mot Östersjön
De senaste åren har det kommit larm om förändringar i Östersjöns ekosystem och en allt större brist på sill och strömming. Bestånden av sill i Östersjön har minskat med 50 - 80 procent de senaste decennierna, och strömmingsbristen längs kusterna är nu uppenbara. I årets kvotförhandlingar verkar dock den informationen ha gått politikerna förbi.
- Det som Sverige har förhandlat fram är ett slag i magen på alla som vill se en levande Östersjö. Överlag sänks kvoterna på sill och skarpsill något jämfört med förra året, men det räcker knappast för att återbygga bestånden. Trots att kustfisket inte ens har kunnat fylla hälften av sin kvot i år ska fångsterna i centrala Östersjön höjas med 32 procent. Det är tydligt att politikerna fortsätter prioritera massiva fångster för foderindustrin på bekostnad av kustfiske, ekosystem och framtida fiskemöjligheter, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot vid BalticWaters2030.
Inför kvotförhandlingarna har BalticWaters2030 försökt lyfta behovet av kraftigt minskade kvoter och föreslagit en halvering av kvoterna, i linje med ett förslag från Stockholm universitets Östersjöcentrum.
Brist på större individer i bestånden
Det är särskilt stor brist på större sill och strömming, som är nödvändig för både kustfisket och ekosystemet. Förvaltningen tar i dag inte hänsyn till fiskens ålder och storlek, utan ser bara till beståndets totalvikt. Enligt Havsmiljödirektivet från 2008 ska åldrar och storlekar inom bestånden bevaras, men ännu har nödvändiga data inte inkluderats i rådgivningen. Det har lett till att de större och äldre individerna har fiskats ut.
SLU Aqua har visat att fisketrycket måste sänkas till 20 000 – 30 000 ton för att den större strömmingen ska återvända i Bottniska viken. Ändå var den nyligen beslutade kvoten på 80 000 ton i linje med den avgående regeringens vilja.
- Det är oförståeligt. I sitt pressmeddelande påstår regeringen att försiktighetsansatsen tillämpas och bestånd kommer att återuppbyggas, men de måste vara väl medvetna om att så inte är fallet. Det finns stora brister i förvaltningens alla nivåer – i fiskerikontrollen, i de vetenskapliga underlagen och i de politiska besluten som grundar sig på en tanke om maximalt uttag av varje art. Trots att politikerna känner till osäkerheterna och den svaga utvecklingen för flera nyckelpopulationer fortsätter de driva tanken om maximala fångster, säger Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på BalticWaters2030.
Vågspelet fortsätter
I årtionden har fiskbestånden tillåtits sjunka i Östersjön. Flera arter som torsk och ål är på randen till kollaps medan andra minskat dramatiskt. Samtidigt är forskningen allt mer enig om att vi inte har råd att förlora fler arter, eller tillåta att de minskar ytterligare.
- Politikernas beslut visar att näringsintressen sätts i första rummet. Det finns en kortsiktighet i fiskeriförvaltningen som knappas går att återfinna i någon annan sektor där naturresursens välmående är fundamental för näringens utkomst. Varningar tas inte på allvar, enstaka år med bedömd bättre rekrytering tas till intäkt för höjda kvoter, samtidigt som olycksbådande förändringar i ålders- och storleksfördelning inte beaktas. Kvotbeslutet är inte en räddning för Östersjön, utan en fortsatt ”race to the bottom”, avslutar Konrad Stralka.
Kvoter 2023 | Kommissionens förslag | Kvoter 2022 | |
Sill/Strömming |
|||
Centrala Östersjön |
70 822 ton | 61 051 ton | 53 635 ton |
Bottniska viken |
80 074 ton | 80 074 ton | 111 345 ton |
Västra Östersjön |
788 ton* | 788 ton* | 788 ton* |
Rigabukten |
45 643 ton |
45 643 ton |
47 697 ton |
Sill totalt |
197 327 ton |
187 556 ton |
213 465 ton |
Skarpsill |
224 114 ton |
201 554 ton |
251 943 ton |
Sill och skarpsill totalt |
421 441 ton |
389 110 ton |
465 408 ton |
Västra torskbeståndet |
489 ton* |
489 ton* |
489 ton* |
Östra torskbeståndet |
595 ton* |
595 ton* |
595 ton* |
Rödspätta |
11 313 ton |
11 313 ton |
9 050 ton* |
Lax |
63 811 st |
63 811 st |
63 811 st |
Lax finska viken |
9 455 st |
9 455 st |
9 455 st |
* Inget riktat fiske tillåtet. Får endast fångas som bifångst i andra fisken. |
Nyckelord
Kontakter
Beatrice RindevallOmvärldsanalytiker politik och opinionsbildning
Tel:+46 (0)707 14 81 60beatrice.rindevall@balticwaters2030.orgKonrad StralkaVerkställande ledamot
Tel:+46 (0)70 750 23 31konrad.stralka@balticwaters2030.orgLänkar
Om
BalticWaters är en oberoende stiftelse med ett enda mål: att vårt hav ska leva. Stiftelsen genomför miljöprojekt och bedriver tillämpad forskning för att visa vilka åtgärder som kan bidra till en friskare Östersjö och livskraftiga fiskbestånd.
BalticWaters verkar också för att utveckla och sprida kunskap om havet till allmänhet, myndigheter och beslutsfattare. Målet är att öka kunskapen om de utmaningar som havet står inför och bygga opinion så att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.
Följ BalticWaters
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från BalticWaters
Östersjösillens hemligheter ska avkodas på BalticWaters fiskforskningslaboratorium15.11.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Samspelet mellan nedärvda gener och hur de påverkar arters anpassning till sin miljö är en gåta. Men inte länge till, i alla fall inte för Östersjösillen. Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, har beviljats anslag på 26 miljoner kronor för att djupdyka i vilka gener som gör att sillen har en sådan otrolig förmåga att anpassa sig till vitt skilda livsmiljöer – från Atlanten till Östersjön. Och BalticWaters nya fiskforskninglaboratorium är en viktig pusselbit för att kunna genomföra projektet.
Ny forskning för ett levande hav14.3.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Fem forskare i början av karriären har tilldelats stipendium för att genomföra studier som kan bidra till en frisk Östersjö. Stipendiaterna kommer bland annat undersöka om torskens storlek spelar roll för fiskens lek och under vilka förhållanden som cyanobakterier blir giftiga. - Att bli tilldelad BalticWaters stipendium för forskare tidigt i karriären är både en stor uppmuntran och ett konkret stöd på vägen mot att bli en självständig forskare. Jag är väldigt hedrad och tacksam! säger Isa Wallin Kihlberg, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ministrar bryter hellre mot lagar än att rädda fisken i Östersjön11.3.2024 12:58:18 CET | Pressmeddelande
Beslutet om fiskekvoter för 2024 i Östersjön, och processen som ledde dit, var på många sätt unikt. Från ljusglimtar för Östersjöns miljö och fiskbestånd, till politiska beslut om ett fortsatt stort uttag av arter som befinner sig på alarmerande låga nivåer. Hade EU:s fiskeministrar laglig rätt att fatta dessa beslut, som tycks gå emot flera av de lagar och regler som enligt EU-rätten ska vara ledande för förvaltningen av fisket i Östersjön?
Rekordmånga lösningförslag för en friskare Östersjö5.3.2024 09:13:00 CET | Pressmeddelande
Hållbart substitut till foder för fiskodling och större ansvar för företag som påverkar havet negativt. Det är idéer från de två vinnande bidragen i BalticWaters stipendietävling Elever för Östersjön. Nu väntar en studieresa till Baltic Sea Science Center på Skansen där vinnarna får dyka djupare ned i havets utmaningar och möjligheter.
Östersjöns kuster är viktiga verktyg i klimatarbetet - så bör vi värna dem15.1.2024 13:04:05 CET | Pressmeddelande
Visste du att stora mängder koldioxid kan bindas i Östersjöns sediment och växtlighet? Men om Östersjöns kuster inte sköts på rätt sätt riskerar vårt innanhav att bidra till ökade växthusgasutsläpp. I policydokumentet ”Hjälp Östersjön att motverka klimatförändringarna” listar vi sex rekommendationer som visar vad vi behöver göra för att skapa förutsättningar för friska kustekosystem.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum