Säkrare diagnos av barn med cancer vinner Guldpillret
26.10.2022 10:43:20 CEST | Akademiska sjukhuset | Nyheter

- Tack vare kraftsamlingen inom GMS kan man numera sekvensera hela genomet (arvsmassan) i tumörmaterial på alla barn med cancer på ett jämlikt sätt. Det är ett stort steg mot det vi kallar precisionsmedicinsk diagnostik och behandling. Genom projektet lär vi oss dessutom mycket om sjukdomarnas biologi, säger Gustaf Ljungman, överläkare och professor inom barncancer vid Akademiska barnsjukhuset.
Enligt Gustaf Ljungman har projektet bidragit till säkrare och mer precis diagnostik. I vissa fall kan man via gensekvenseringen finna nya behandlingsmål för patienter där andra möjligheter uttömts. I Uppsala har två patienter erhållit ny målstyrd behandling. Förhoppningen är att dessa nya behandlingar ska ge lika bra eller bättre resultat än tidigare och med färre sena komplikationer.
Guldpillret är ett pris som instiftades 2010 av Läkemedelsförsäkringen och delas ut årligen i samarbete med Dagens Medicin. Det delas ut till satsningar för säkrare läkemedelsbehandling och ökad patientsäkerhet.
I Sverige diagnostiseras drygt 350 barn med barncancer varje år. I juni i år hade cirka 150 barn erbjudits och fått sina tumörer analyserade inom ramen för Genomic Medicine Sweden Barncancer. Till att börja med analyserades enbart så kallade solida tumörer, men i dag omfattas även leukemier.
Det nationella projektet Genomic Medicine Sweden Barncancer har pågått sedan 2021 med finansiering från Barncancerfonden och socialdepartementet. Målet har varit att Sveriges sex barncancercentra – i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund – ska kunna erbjuda alla barn med cancerdiagnos att få sina gener kartlagda, så kallad helgenomsekvensering.
Satsningen ökar också kunskapen om varför barncancer uppstår och förbättrar möjligheterna att ställa en snabbare och mer detaljerad diagnos. Dessutom möjliggör analyserna att patienterna kan inkluderas i kliniska prövningar för nya läkemedel som ger en mer riktad och effektiv behandling.
Resultatet visar framför allt på nytta i tre typer av fall:
- Hos den stora majoriteten av patienterna har projektet framför allt bidragit till att kalibrera diagnosen vilket i sin tur gör att läkarna kan besluta om behandling på säkrare grund.
- Projektet har i enstaka men viktiga fall hittat mål för nya läkemedel hos patienter som varit svåra att behandla.
- Då projektet även studerat den friska arvsmassan har vården också hittat patienter som har andra sjukdomar, exempelvis sådana som gör att de har svårt att laga sitt DNA. Det betyder att de tål strålning sämre och då har man kunnat ge dem skonsammare behandling för att på så sätt minska risken för komplikationer.
FAKTA: Genomic Medicine Sweden
En nationell kraftsamling som syftar till att fler patienter i hela Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling. Detta genomförs som ett brett samverkansprojekt över hela landet. Satsningen finansieras av Swelife, Vinnova, de sju regioner som har universitetssjukhus och de sju universiteten med medicinsk fakultet.
För mer information, kontakta:
Gustaf Ljungman, överläkare och professor inom barncancer vid Akademiska barnsjukhuset.;
072-222 24 28
gustaf.ljungman@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
