Svenska satelliten Mats ska undersöka vågor i atmosfären och deras inverkan på klimatet

Satelliten Mats är den första svenska forskningssatelliten som skjuts upp i rymden på över 20 år. Mats kommer att röra sig i en omloppsbana runt jorden på 600 kilometers höjd och studera fenomen i mesosfären, den del av atmosfären som ligger på höjden 80 till 100 kilometer över jorden. Ett exempel är nattlysande moln, det vill säga de moln som är belägna högst upp i jordens atmosfär på 85 kilometers höjd. Ett annat exempel som Mats ska studera är vågrörelser i mesosfären och hur de länkar ihop olika delar av klimatsystemet.

- Mats kommer ge forskarna unika data och gör det möjligt för forskare runt om i världen att öka kunskapen om klimatsystemet, samtidigt som klimatfrågan berör allt fler inte minst genom extremväder säger Anna Rathsman, Rymdstyrelsens generaldirektör.

Genom att göra observationer med hjälp av kameror i området infrarött och ultraviolett avbildas atmosfäriska egenskaper. Mats datainsamling liknar datortomografi och ger en tredimensionell bild av atmosfären och hur olika nivåer av atmosfären påverkar varandra. På så sätt kommer Mats att bidra till ny kunskap och bättre klimatmodeller.

Svenska forskare och forskarkollegor världen över väntar med stort intresse på data från Mats. De data som Mats samlar in kommer att sättas ihop till en komplett 3D-modell av mesosfären. där vågor och strukturer kan studeras i detalj.

- Kanske upptäcker Mats något i atmosfären som vi idag inte har en aning om, ungefär som upptäckterna av ozonhålen på 1980-talet säger Linda Megner, docent och projektledare för Mats på Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Krattat väg för internationella beställningar av satelliter och rymdteknik

Svenska rymdingenjörer och forskare har under flera år tillsammans arbetat med att ta fram Mats. Projektgruppen består av rymdtekniker från de svenska satellittillverkarna OHB Sweden och ÅAC Microtec, konstruktörer på det svenska företaget Omnisys som har tagit fram det vetenskapliga mätinstrumentet, samt forskare på Stockholms universitet, Chalmers och KTH.

Satsningen ger Sverige möjlighet att bedriva forskning av hög klass och behålla sin position inom ett område där vi traditionellt ligger i framkant.  

- Det är viktigt för Sverige att ta plats i den snabba samhällsutvecklingen, där rymden får allt större betydelse.  Genom Mats kan vi bygga kompetens och utveckla nya och mer kostnadseffektiva satellitsystem. Samtidigt skapas nya högt kvalificerade arbetstillfällen i Sverige, säger Anna Rathsman.  

Korta fakta

• Mats är en akronym av Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy)
• Den 1 november sänds Mats upp i omloppsbana ombord på företaget Rocket Labs Electronraket från rymdhamnen i Mahia i Nya Zeeland.
• Mats är ungefär lika stor som en diskmaskin på 50 kg och har en beräknad livslängd på cirka två år.

Möjliga forskare att intervjua

Linda Megner https://www.su.se/profiles/lmegn-1.182508 (Linda är docent/forskare och projektledare för det vetenskapliga innehållet på Mats)

Jörg Gumbel Jörg Gumbel - Stockholms universitet (Jörg är professor i atmosfärsfysik och så kallad principal investigator för Mats)

Citat från svenska och utländska forskare finns här: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/sverige-i-rymden/satelliten-mats/forskningsprojekt-mats/

För mer information och kontakt

Läs mer om detaljerad information om Mats i vårt presskit som ligger under "Dokument" längre ner i detta utskick. 

Se video om Mats här

Se bilder på Mats här

Ladda ner fler filmer om Mats här

Läs allt om Mats på rymdstyrelsen.se/mats