Studiedeltagande på distans ska underlätta patientmedverkan i diabetesforskning

- Många personer med typ 2-diabetes får någon gång i livet komplikationer i olika organ, exempelvis ögonskador, njur- och nervpåverkan och inte sällan hjärt-kärlsjukdom. Därför är det oerhört viktigt att utvärdera hur detta påverkas av nya behandlingar. Syftet med studiedeltagande på distans är att underlätta medverkan för dem som av olika skäl har svårt att resa till Akademiska sjukhuset, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Deltagande på distans kan ske på två sätt. Antingen via videolänk, då patienten kopplar upp sig hemifrån för ett digitalt möte med studieläkare. Eller så kan man på sin närmaste vårdcentral träffa ett mobilt team med läkare och sjuksköterska från forskningsmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Denna satsning görs inom ramen för ett pilotprojekt som startats av Läkemedelsverket där man testar möjligheten till decentraliserade kliniska läkemedelsprövningar. Fördelen för patienterna är att de erbjuds deltagande i studien oavsett bostadsort, svårigheter att resa, arbete osv. De informeras om studien i samband med rutinbesök på vårdcentral eller via annonsering. Det finns också möjlighet att delta i hela landet, på liknande sätt som i Uppsalaområdet.

Studien leds av forskare inom diabetes vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Det är en nationell klinisk läkemedelsprövning som inkluderar diabetespatienter vid studiekliniker över hela landet, mestadels vårdcentraler. Videobesök erbjuds till patienter från hela landet, och besök via mobila team testas nu på flera platser, såsom i regionerna Stockholm, Västra Götaland och Gotland.



Fakta om forskningsstudien SMARTEST

• Den hittills största läkemedelsprövningen inom diabetes i Sverige.
• Startade hösten 2019 och beräknas pågå till och med 2025.
• Cirka 2300 patienter inkluderas vid ett 30-tal studiekliniker, vid vårdcentraler eller universitetssjukhus.
• Målet med den aktuella forskningsstudien är att utvärdera vilket läkemedel som är effektivast för att minska risken för diabeteskomplikationer: standardbehandlingen metformin, som förstärker insulinets effekt, eller SGLT2-hämmare, en relativt ny läkemedelsgrupp som ökar utsöndringen av socker via njurarna.
• Patienterna delas slumpmässigt in i två grupper som antingen får standardbehandlingen eller SGLT2-hämmare som i tidigare studier visat sig ha en mycket god skyddande effekt hos högriskpatienter med typ 2-diabetes som redan haft hjärtkärlsjukdom eller allvarlig njurpåverkan.
• Läkemedelsbehandlingen kombineras med råd om kost och motion. Patienterna har typ 2-diabetes som är nyupptäckt eller har funnits i maximalt fyra år.
• Om de moderna läkemedlen är effektivast kan det leda till ändrade behandlingsriktlinjer.

 

För mer information/intervju, kontakta:

Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 44 19, jan.eriksson@medsci.uu.se

För mer information om studiens upplägg och genomförande;
Carola Almström, studiekoordinator Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 43 72
carola.almstrom@medsci.uu.se