Svensk Betong publicerar uppdaterad konsekvensanalys om cementkrisen

Idag publicerar branschorganisationen Svensk Betong en uppdaterad konsekvensanalys om den cementkris som briserade den 6 juli 2021. Krisen uppstod när Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas täktansökan för ett nytt långsiktigt tillstånd att fortsätta bryta kalksten i Slite på Gotland efter den 31 oktober 2021. Tidigare hade man i januari 2020 fått tillstånd i lägre domstolsinstans.

Den 14 juli 2021 lämnade Svensk Betong tillsammans med flera andra organisationer och fackförbund in en konsekvensanalys till regeringen som visade att det redan under hösten riskerade att uppstå byggkris med negativ påverkan ut i hela samhället. Vilket beror på att det inte finns några alternativ, t.ex. med import, att på kort sikt ersätta den mängd cement som produceras i Slite. Produktionen av cement i Slite står för upp mot 75 procent av den cement som idag används i Sverige. I denna uppdaterade konsekvensanalys ges en lägesbeskrivning av hur situationen ser ut nu och de osäkerheter som finns framöver. I den utökade konsekvensanalysen belyses effekterna av de olika handlingsalternativ som politiken står inför.

• Cementkrisen inte är över. Regeringens beslut den 18 november 2021 att ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att under 2022 bryta ur kvarvarande kalksten utifrån det tidigare tillståndet ger bara en kort tidsfrist året ut. För att fortsatt klara betongförsörjningen utan att riskera byggstopp behövs en långsiktigt hållbar och tryggad cementförsörjning. Politiken behöver agera och ge ett tydligt besked om fortsatt kalkstensbrytning och cementtillverkning i Slite och Sverige säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

• Det behövs genomgripande reformer av tillståndsprocesserna. Ökat fokus måste ges på nyttan av verksamheten för samhällsutveckling, klimatomställning, samhällsskydd och beredskap och inte bara säkerställa den lokala miljöpåverkan. Politiken måste också se över möjligheterna att klassa kalkstensbrytning och cementtillverkning som samhällsviktig funktion, säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

I rapporten bekräftas tidigare slutsatser om möjligheterna att ställa om till import istället för produktion i Slite. En omställning som tar flera år att få på plats. På kort sikt är det bara möjligt att marginellt öka importen av cement till Sverige. Analysen är utökad med konsekvenser som politiken också behöver beakta som påverkan på miljö och klimat, sociala villkor och samhällsskydd och beredskap. Rapporten pekar på allvarliga konsekvenser för klimatomställningen om satsningen på världens första klimatneutrala cementfabrik som planeras att utvecklas i Slite till 2030 inte blir av. Till det ett snabbt förändrat säkerhetsläge med exempelvis ökade behov av skyddsrum och fortifikationer.

• Tillgången till cement i Europa är starkt begränsad vilket gör det sannolikt att Sverige skulle bli beroende av utomeuropeisk cement från länder som Turkiet och Kina. Det krävs också en omfattande anpassning av dagens logistiksystem med hamnar, depåer, terminaler och lagringskapacitet. Till det ledtider för testning ökade ledtider för testning och provning för kvalitetssäkring av cement och betong.  Branschen kommer i så fall behöva stöd för en sådan omställning, säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

• Det handlar om ett vägval där politiken behöver agera. En omställning till import av majoriteten av cementen som behövs i landet, i stället för inhemsk produktion, innebär att Sverige gör ett systemskifte som riskerar att försvåra klimatomställningen eller sätter oss i en beroendesituation som inte är önskvärd med anledning av den geopolitiska utvecklingen, avslutar Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

Länk till Uppdaterad konsekvensanalys: Cementkrisen är inte över - Svensk Betong