Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut
![Coronapandemin försvårade abortbeslut och en av fem kvinnor upplevde beslutet som mycket svårt. Det framgår av en studie ledd från Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)](/data/images/00660/f801d113-0248-4401-bad0-ca76e77b7f4a-w_720.jpg)
– Ökad kunskap om kvinnors upplevelser inför abortbeslut kan hjälpa barnmorskor och gynekologer, men även beslutsfattare att styra insatser mot mer utsatta grupper, men också att förbättra information och följsamhet till preventivmedel. Ökad kunskap främjar också god rådgivning utöver gängse medicinska rutiner, säger Cerisa Obern, underläkare, som arbetar med abortrådgivning på Akademiska sjukhuset och är en av forskarna bakom studien.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är abortvård en nödvändig hälsotjänst likställd med andra hälsovårdstjänster. Den aktuella studien har fokuserat just på kvinnors beslut om att genomgå en medicinsk abort. Resultatet baseras på svar från 623 abortsökande kvinnor vid sju kliniker; förutom Akademiska sjukhuset i Uppsala; Gävle, Helsingborg, Stockholm, Visby, Västerås, och Östersund.
Studien genomfördes våren 2021, då pandemin härjade som mest. Studien pågår fortfarande, men inte på samma sätt eftersom många numera är vaccinerade.
Kvinnorna fick ranka svårighetsgraden i abortbeslutet på skalan 1-7. En av fem upplevde beslutet som mycketsvårt (7 på skalan). Hälften av kvinnorna (52 procent) upplevde abortbeslutet som lätt och något färre (48 procent) som svårt. I en liknande studie från 2011 av Marlene Makenzius och medarbetare var det färre (39 procent) som tyckte att abortbeslutet var svårt.
– En orsak till att fler kvinnor nu mot tidigare upplever abortbeslut som svårt kan bero på oron för covid-19 pandemin. De som uppgav att covid-19 i viss mån påverkat beslutet hade också svårare att bestämma sig. Totalt sett uppgav 13 procent att covid-19 mer eller mindre påverkat deras beslut, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Uppsala universitet, som var initiativtagare till studien då hon under pandemin arbetade med smittspårning inom Region Uppsala.
Även tidigare Uppsalastudier under pandemin har visat att det finns en koppling mellan abortbeslut och coronaviruset. Kvinnorna var oroliga över sin egen och för fostrets hälsa, de ville vaccinera sig innan, deras partner fick inte följa med på besök i mödravård eller på förlossningen eller att de hade ekonomiska utmaningar som en följd av pandemin.
– Även om det är svårt att klarlägga exakt vad som upplevts svårt i abortbeslutet så tillför denna studie nya aspekter på hur en pandemi påverkar kvinnorna. Den stärker även tidigare forskningsrön att socioekonomiska faktorer i hög grad påverkar abortbeslut. Studien visar också att det var vanligare med sämre självskattad psykiskt välbefinnande efter graviditetsbeskedet i gruppen som upplevde abortbeslutet som svårt, trots att det inte fanns skillnader mellan grupperna innan graviditeten. Det indikerar att beslutet om abort är särskilt svårt för en del kvinnor, framhåller Tanja Tydén.
Svårigheterna att fatta beslut menar hon också kan ses i ljuset av den pågående internationella debatten om abort. Abortvården har fått ökad status i WHOs riktlinjer vilket innebär att abort ska ses som en rättighet och vara en lika självklar del av hälsovården som rätten till en trygg och säker förlossning. Under pandemin fungerade abortvården bra i Sverige, men i många länder blev det begränsningar.
Läs hela artikeln i tidskiften The European Journal of Contraception and Reproductuve Health.
För mer information/intervju, kontakta forskargruppen:
Första författare: Marlene Makenzius, barnmorska och docent vid Mittuniversitetet; marlene.makenzius@miun.se
070-275 04 44
Cerisa Obern, läkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och kursamanuens vid Uppsala universitet;
cerisa.obern@kbh.uu.se
070-609 62 81
Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Uppsala universitet:
tanja.tyden@kbh.uu.se
070-877 77 68
Andra medverkande forskare:
margareta.larsson@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder
![Coronapandemin försvårade abortbeslut och en av fem kvinnor upplevde beslutet som mycket svårt. Det framgår av en studie ledd från Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)](/data/images/00660/f801d113-0248-4401-bad0-ca76e77b7f4a-w_240.jpg)
![Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus, Uppsala universitet. Fotograf: David Naylor, Uppsala universitet](/data/images/00021/9421894b-febf-46cd-bdde-818f4f60998f-w_240.jpg)
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador19.7.2024 08:45:50 CEST | Pressmeddelande
Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum