Så påverkas hunden av separation eller skilsmässa

Under pandemin ökade hundägandet explosionsartat och idag finns det över en miljon hundar i Sverige enligt Jordbruksverket. Hunden är som en extra familjemedlem, och när en relation går i kras uppstår det ofta starka känslor kring var hunden ska bo. En Novus-undersökning gjord på uppdrag av Familjens Jurist visar att hela 70 000 svenskar har hamnat i konflikt om ett husdjur vid en separation eller skilsmässa. 

– Det har blivit vanligare att man hamnar i konflikt om vem som ska ta hand om ett husdjur efter separation eller skilsmässa och det märks att många inte känner till vad som gäller. Trots att hunden är en del av familjen, så räknas den enligt svensk rätt som en ägodel och det innebär att den blir en del av bodelningen. Man kan alltså inte få en dom på ensam eller gemensam vårdnad som för barn, vilket många hundägare tycks tro. Därför är det extra viktigt att man pratar om detta i förebyggande syfte om man skaffar hund gemensamt. Både för att undvika framtida konflikter men också för att minska påfrestningen för hunden, säger Carola Erixon Gyllenmyr, senior jurist på Familjens Jurist.

I Sverige finns det ingen lag om vårdnad av husdjur. Istället klassas husdjur som föremål enligt svensk lag och äger man hunden gemensamt är det upp till bägge parter att komma överens om vem som fortsatt ska äga hunden eller hur man ska dela upp omvårdnaden. Samtidigt är det viktigt att tänka på att hunden också påverkas av skilsmässan, inte minst psykiskt. 

– Hundar har jättestor betydelse för oss människor och när man verkligen älskar sin hund är det lätt att konflikter blossar upp. Men det är viktigt att alltid tänka på hundens bästa och att den som har bäst förutsättningar att ta hand om hunden också får göra det. Man kan komma överens om att dela på ansvaret men då behöver relationen mellan båda vara bra, annars finns det risk för att man utsätter hunden för inre stress, förklarar Anders Hallgren, psykolog och hundpsykolog. 

Experternas tips för att hunden ska må bra vid en separation

Bestäm ägandet av hunden från start 
För att undvika framtida problem är det fördelaktigt att man innan köpet diskuterar igenom ägandet av hunden. Köper man hunden tillsammans och båda står som registrerade ägare kommer man behöva komma överens om man ska dela upp ägandet eller inte vid en separation. Är en person mer drivande i hundköpet kan det vara bra om hen både köper och står som ensam ägare till hunden. Detta för att se till att ägaren får hunden vid en eventuell bodelning. Är man gift kommer man dock behöva ersätta den andra parten för hundens motsvarande värde. 

Utgå alltid från hundens bästa 
Hundar är känsliga för tjafs och bråk samt höga och arga röster. Därför är det viktigt att sätta sin egen vilja och preferens åt sidan och tänka på hundens bästa och inte gräla när hunden är närvarande. Har man ett heltidsjobb och har svårt att ta med hunden till jobbet kanske hunden trivs bäst hos den andre parten. Hundar klarar av att “flocken” ändras och har man en god relation även efter separationen kan ett varannan vecka-upplägg fungera. Det viktigaste är att man vänjer in de nya rutinerna och undviker att hamna i konflikt framför hunden. 

Skriv äktenskapsförord
Vill man vara på den säkra sidan är det bäst att skaffa ett äktenskapsförord. Där kan man nämligen reglera ägandet av hunden och göra den till enskild egendom. Då behöver man inte räkna in hundens värde vid en bodelning och säkerställer att hunden endast tillhör ägaren vid skilsmässa. 

Om man inte kommer överens 
Har man köpt en hund tillsammans ställs många krav på att båda ägarna måste komma överens och ta olika beslut. Trots dialog och förberedelse kan infekterade konflikter uppstå. Då kan det vara bra att få hjälp av en hundkunnig tredje part som har ett objektivt perspektiv på situationen. Viktigast av allt är att man hela tiden tar hundens mående i beaktning och fattar beslut som ligger i hundens bästa intresse.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1012 intervjuer mellan 15 - 21 september 2022.