Granskning av skattesystemet visar: Män får tillbaka 26,5 miljarder mer i skatt än kvinnor varje år

Trots att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat är de totala inkomstskillnaderna lika stora idag som 1995 (26 procent). Att det ser ut så beror på att mäns inkomster från kapital har ökat, men också på att skattesystemet i allt mindre utsträckning omfördelar pengar från män till kvinnor. I rapporten Jämställda skatter presenteras nya siffror som visar att antalet män som betalar statlig inkomstskatt har minskat med 243 000 sedan år 2000, medan antalet kvinnor som betalar statlig inkomstskatt har ökat med 25 000. Rapporten blottlägger ett mönster där flertalet skatter gynnar aktiviteter som berör fler män, till exempel rotavdraget, reseavdraget och 3:12-reglerna.

Två förslag som särskilt lyfts fram i rapporten är slopandet av 3:12-reglerna och sänkt matmoms.

"3:12-reglerna används i hög utsträckning för att omvandla lön till lägre beskattat kapital och 83 procent av pengarna tas ut av män. Denna inkomstomvandling kan ha bidragit till att lönegapet ser ut att ha minskat mer än vad som egentligen är fallet. Samtidigt lägger kvinnor en större del av sin inkomst på basvaror såsom mat. En sänkning av momsen på mat skulle därför bidra till att stärka kvinnors ekonomi", säger Beatrice Nordling, sakkunnig i ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer, som skrivit rapporten. 

Nedslag i rapporten

• När den så kallade värnskatten togs bort sänktes skatten för 253 000 män med i genomsnitt 19 000 kronor per år, medan 92 000 kvinnors skatt sänktes med i genomsnitt 14 300 kronor per år.
• Sedan år 2000 betalar 243 000 färre män statlig inkomstskatt, medan antalet kvinnor som betalar statlig inkomstskatt har ökat med 25 000. Det beror bland annat på att skiktgränserna har förändrats genom politiska beslut.
• Män får mer pengar, cirka 26,5 miljarder, tillbaka genom skatteavdrag varje år. Det gäller bland annat jobbskatteavdraget (10 miljarder mer till män) och reseavdraget (3,2 miljarder mer till män). Mest ojämställt är investeraravdraget där endast 13 procent av 240 miljoner går till kvinnor.
• Sammanlagt går 83 procent av de nära 100 miljarder kronor som årligen delas ut via fåmansbolag genom de så kallade 3:12-reglerna till män.

8 förslag för mer jämställda skatter

1. Att kapitalinkomster beskattas lägre än arbetsinkomster gynnar män som äger mer kapital än kvinnor. Framtida skattereformer bör syfta till att minska dessa skillnader. Kapitalinkomster bör också, likt arbetsinkomster, beskattas progressivt.
2. Borttagen värnskatt och höjd brytgräns för statlig inkomstskatt har ökat den ekonomiska ojämställdheten. Återinför en andra skiktgräns men med en högre brytpunkt, till exempel 10 procent på inkomster över 80 000 kronor i månaden.
3. Avskaffa eller reformera ineffektiva och kostsamma skatteavdrag som särskilt gynnar mäns arbete och företagande, så som rot-avdraget, investeraravdraget och reseavdraget.
4. Slopa de så kallade 3:12-reglerna som i hög utsträckning används för inkomstomvandling och skatteplanering bland välbeställda män och som inte bidragit till fler jobb eller aktiva företag.
5. Gynna istället mindre företag som oftare drivs av kvinnor. Sänk skatten för småföretag med omsättning under 300 000 kronor om året till 20  procent. Höj gränsen för när små företag måste betala moms.
6. Ta bort föräldraskaskatten genom att ersätta jobbskatteavdraget med ett förvärvsavdrag där skatten sänks lika mycket för kvinnor och andra med inkomster från transfereringar som för dem med arbetsinkomster.
7. Uppmuntra låg- och medelinkomstkvinnors sparande och pensionssparande genom att skattebefria investeringssparkonton (ISK) upp till 150 000 kronor.
8. Kvinnor lägger en större del av sina inkomster på att handla mat. Sänk matmomsen till 6 procent och gör en översyn av nuvarande momssatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Om rapporten

Sveriges Kvinnoorganisationer har granskat de mest betydelsefulla skatterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har dels beaktat hur skatterna fördelar sig mellan kvinnor och män och dels på huruvida de bidrar till ökad jämställdhet i samhället. Analysen har gjorts under rådgivning från kvinnorörelsens ekonomiska tankesmedja FemEk som samlar utvalda forskare och experter på området.