Syrien: En förlorad generation i al-Hol-lägret

- Al-Hol är ett stort utomhusfängelse där majoriteten är barn och många av dem har fötts där. De har blivit bestulna på sin barndom och är dömda till ett liv fyllt av våld och exploatering - utan utbildning, med begränsad tillgång till sjukvård och utan hopp i sikte, säger Martine Flokstra, ansvarig för Läkare Utan Gränser insatser i Syrien.

I februari förra året fördes en sjuårig pojke med andra gradens brännskador i ansiktet och armarna till en av Läkare Utan Gränsers kliniker i al-Hol-lägret. Livräddande sjukvård var inte mer än en timmes bilfärd bort, men det tog två dagar innan hans överföring till specialistsjukhuset utanför lägret godkändes av lägermyndigheterna. Han dog på väg till sjukhuset under beväpnad bevakning, utan att ha sin mamma eller någon annan vårdnadshavare vid sin sida, i svåra smärtor.

Bara några månader senare, i maj samma år, blev en femårig pojke påkörd av en lastbil och fördes till samma lilla klinik. Läkare Utan Gränsers personal rekommenderade att han skulle remitteras vidare till sjukhuset för en akut operation. Trots brådskan tog det timmar innan hans överföring godkändes. Han dog på väg till sjukhuset, medvetslös och ensam.

Det här är bara två av de 79 barn som dog i lägret al-Hol i Syrien förra året. 35 procent av de som dog var under 16 år.

- Vi har sett och hört många tragiska berättelser i samband med vårt arbete i lägret al-Hol. Om barn som dör till följd av att de inte fått tillgång till akut sjukvård i tid, och unga pojkar i det så kallade annexet som enligt uppgift förs bort från sina mödrar med tvång när de blir elva år gamla och aldrig syns till igen, säger Martine Flokstra.

- För barn och deras vårdnadshavare i al-Hol är det ofta en skrämmande upplevelse att få sjukvård. Barn i annexet som behöver mer avancerad vård på sjukhuset cirka en timmes bilresa från lägret eskorteras och bevakas av beväpnad personal. De är i de allra flesta fall utan sina vårdgivare, eftersom dessa sällan får tillstånd att följa med sina barn.

Svenska regeringen måste hitta lösningar

Lägret var en gång utformat för att tillhandahålla ett säkert, tillfälligt boende och humanitärt stöd till civila som tvingats fly på grund av konflikten i Syrien och Irak. Men efter att människor flyttats dit från områden som kontrollerades av Islamiska staten (IS) i december 2018 har karaktären och syftet med al-Hol förändrats och det har sedan dess förvandlats till ett utomhusfängelse.

- Även Sverige har som medlem i den globala koalitionen mot daesh (IS) och som biståndsgivare en viktig roll att spela i hanteringen av situationen på marken, där al-Hol är en viktig del i helhetsbilden, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser i Sverige. Svenska regeringen måste ta sitt ansvar och bidra till lösningar, både för de personer som finns i lägret och den långsiktiga hanteringen av lägret, inte minst vad gäller att förbättra de humanitära förhållandena på plats.

- Trots de våldsamma och osäkra förhållandena i al-Hol, och trots att det gått mer än tre år sedan fler än 50 000 människor flyttades dit, görs det inte tillräckligt för att stänga lägret, säger Martine Flokstra. Det finns fortfarande inga långsiktiga alternativ för att avsluta detta fruktänsvärda lidandet. Ju längre människor hålls kvar i al-Hol, desto värre blir det. Det gör en ny generation sårbar för exploatering och utan hopp om en barndom fri från våld.

LÄS rapporten här.

FAKTA

• År 2021 var 35 procent av de som dog i al-Hol-lägret barn under 16 år. Detta inkluderar barn som dog efter att ha blivit påkörda, ramlat i pölar med smutsigt vatten och dödats genom våld. Vid sidan av lägrets farliga karaktär finns det många rapporter om att pojkar när de når tonåren blir tvångsseparerade från sina mödrar eller vårdnadshavare i annexet. Det finns liten eller ingen information om vart de förs eller vad som händer med dem därefter.

• 64 procent av de som bor i al-Hol är barn och 50 procent är under 12 år.

• Den främsta dödsorsaken i al-Hol var brottsrelaterad död, som stod för 38 procent av alla dödsfall i lägret. Utöver dessa 85 brottsrelaterade dödsfall rapporterades också 30 mordförsök i lägret.

• Al-Hol är nu i princip ett utomhusfängelse, där människor har fråntagits sina rättigheter och utsatts för våld och osäkerhet, majoriteten är barn som inte har gjort något för att utsättas för det öde som drabbat dem. Uppskattningsvis finns medborgare från nära 60 länder i al-Hol och andra relaterade förvar i Syrien (Roj), däribland Storbritannien, Australien, Kina, Spanien, Frankrike, Schweiz, Tadzjikistan, Turkiet, Sverige och Malaysia. Efter några återvändanden och repatriering befinner sig nu cirka 53 000 människor i lägret, varav cirka 11 000 är utländska medborgare inhysta i en avskild del av lägret kallad annexet.

• Av de cirka 53 000 personer som fängslats har fler än 1 300 syriska familjer lämnat al-Hol-lägret och återvänt hem sedan oktober 2020. Men väntelistorna är långa och processen för att få tillstånd att lämna lägret är inte transparent. I augusti 2022 återfördes cirka 3 000 irakier till Irak.

Efter elva år av krig behöver 14,6 miljoner människor i Syrien humanitärt stöd. 6,9 miljoner är internflyktingar vilket gör Syrien till det land med det största antalet internflyktingar i världen. De flesta är kvinnor och barn och många har tvingats fly upprepade gånger och lever under otrygga förhållanden. Läkare Utan Gränser arbetar i Syrien där vi har möjlighet att göra en insats, men osäkerhet och brist på tillträde begränsar vår förmåga att ge humanitärt stöd som matchar omfattningen av behoven. Våra upprepade förfrågningar om tillstånd att verka i områden som kontrolleras av den syriska regeringen har inte beviljats. I områden där vi har förhandlat om tillträde, som nordvästra och nordöstra Syrien, driver och stödjer vi sjukhus och vårdcentraler och ger sjukvård genom mobila kliniker.