EU-medborgare är oroade över stigande priser och önskar fler åtgärder på EU-nivå

Samtidigt är stödet till EU fortsatt stabilt och högt och medborgarna förväntar sig att EU ska fortsätta arbeta med att hitta lösningar som kan mildra effekterna av kriserna.

I alla EU-länder är mer än sju av tio undersökningsdeltagare oroade över de stigande levnadskostnaderna, med högsta resultat i Grekland (100%), Cypern (99%), Italien och Portugal (båda 98%). De stigande priserna, bland annat för energi och livsmedel, märks inom alla sociodemografiska kategorier: bland båda könen och inom alla ålders- och utbildningskategorier samt bland alla samhälls- och yrkesgrupper. Den näst största källan till oro är risken att drabbas av fattigdom och social utestängning (82%), följt av klimatförändringar och spridningen av kriget i Ukraina till andra länder (på tredje plats med 81%). 

Klimatförändringarna är svenskarnas största källa till oro (81%) och där ligger Sverige på samma nivå som genomsnittet i EU. När det gäller andra källor till oro är svenskarna mindre oroade än genomsnittet i EU.

Medborgarna förväntar sig att EU ska fortsätta arbeta med att hitta lösningar som kan mildra effekterna av de kriser som den senaste tiden har drabbat Europa. Det höga stödet till EU beror på medborgarnas erfarenheter från tidigare år. Däremot är de tillfrågade inte nöjda med de åtgärder som vidtas för närvarande, varken på nationell nivå eller på EU-nivå. Endast en tredjedel av de tillfrågade är nöjda med de åtgärder som vidtagits av deras nationella regeringar eller EU för att hantera de stigande levnadskostnaderna.   

När det gäller medborgarnas ekonomiska situation visar undersökningen att den omfattande krisen som råder idag blir alltmer kännbar. Nästan hälften av EU:s befolkning (46%) säger att deras levnadsstandard redan har försämrats på grund av konsekvenserna av covid-19-pandemin, Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och stigande levnadskostnader. 39% av befolkningen anger att deras levnadsstandard ännu inte har försämrats, dock förväntar de sig att det kommer att ske under det kommande året, vilket ger en ganska dyster utsikt för 2023. En annan viktig indikator på en fortsatt ansträngd ekonomisk situation är ökningen av andelen medborgare som har svårt att betala sina räkningar ”nästan hela tiden” eller ”ibland”, vilket är en ökning med nio procentenheter (från 30% till 39%) sedan hösten 2021. I Sverige är den ökningen endast en procentenhet (från 8% till 9%) samtidigt som 91% ”aldrig” eller ”nästan aldrig” har svårt att betala sina räkningar.

”Människor är begripligt nog oroade för de stigande levnadskostnaderna, eftersom alltfler familjer kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Nu är det dags för oss att leverera, att få kontroll på våra räkningar, minska inflationen och få våra ekonomier att växa. Vi måste skydda de mest utsatta i samhället”, sade Europaparlamentets talman Roberta Metsola.  

De geopolitiska kriserna under de senaste åren fortsätter att ställa medborgare och beslutsfattare inför stora utmaningar. När inflationen har nått sin högsta nivå på årtionden vill medborgarna att Europaparlamentet ska inrikta sig på kampen mot fattigdom och social utestängning (37%). Folkhälsan är fortfarande en relevant fråga för många medborgare (34%), liksom fortsatta åtgärder mot klimatförändringarna (31%). Stödet till ekonomin och att skapa nya arbetstillfällen (31%) står också högt på listan.  

Svenskarna anser att Europaparlamentet ska inrikta sig på åtgärder mot klimatförändringar, demokrati och rättsstatens principer.    

Samtidigt stärker den senaste tidens kriser medborgarnas stöd till EU, särskilt Rysslands krig mot Ukraina. 62% anser att EU-medlemskapet är ”bra”, vilket är en av de högsta siffrorna sedan 2007. Två tredjedelar av EU-medborgarna (66%) anser att EU-medlemskapet är viktigt för deras land, och 72% anser att deras land har gynnats av det. I detta sammanhang blir ”fred” återigen viktig för EU-medborgarnasom en av de kärnprinciper som EU är grundat på: 36% av de tillfrågade anger att EU:s bidrag till att upprätthålla fred och stärka säkerheten är de främsta fördelarna med EU-medlemskapet, en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2021. Dessutom anser de tillfrågade att EU underlättar ett bättre samarbete mellan medlemsländerna (35%) och bidrar till ekonomisk tillväxt (30%).  

Majoriteten av svenskarna har en generellt positiv bild av EU (63%) och stödet till EU-medlemskapet är i Sverige fortsatt högt (78%).

De fullständiga resultaten finns här.

Bakgrund   

Europaparlamentets Eurobarometer hösten 2022 genomfördes av Kantar mellan den 12 oktober och den 7 november i alla 27 EU-medlemsländer. Undersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer. I Tjeckien och Danmark gjordes videointervjuer (CAVI). Totalt genomfördes 26 431 intervjuer. EU:s resultat viktades i förhållande till befolkningsstorleken i varje land.