Brå

Polisens forensiska verksamhet är fortsatt underdimensionerad

Dela
För att Polismyndigheten ska kunna uppnå sitt mål för 2024 om framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring har den forensiska verksamheten en viktig roll. Men kapaciteten är eftersatt, framför allt när det gäller den it-forensiska verksamheten. Det visar en ny utvärdering från Brå.

Polisens forensiska verksamhet ska hjälpa utredningsverksamheten med att säkra och undersöka digitala och fysiska spår. Den forensiska verksamheten delas in i tre grenar: kriminaltekniskt fältarbete, laborativ forensik samt it-forensik. Resultaten från den forensiska verksamheten spelar en viktig roll i att vägleda utredningar framåt och för att få fram teknisk bevisning i brottmål.

Polismyndigheten har sedan tidigare varit medveten om att den forensiska verksamheten har varit underdimensionerad. När myndigheten fått stora resursförstärkningar de senaste åren har man därför velat satsa på just den forensiska verksamheten. Brås utvärdering visar dock att verksamheten fortfarande är eftersatt.

–        Antalet anställda inom den forensiska verksamheten har ökat men inte mer än myndigheten totalt sett, och i mindre utsträckning än utredningsverksamheten, som är beställare av de forensiska undersökningarna. Det leder till att man inte kan möta efterfrågan, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brå.

De långa handläggningstiderna hos de forensiska verksamheterna leder till att utredningsledare ibland avstår från att göra beställningar. Istället låter de andra funktioner inom myndigheten säkra spår i exempelvis mobiltelefoner även om det innebär en risk att kvaliteten blir sämre.

It-forensiken är den del av verksamheten som har svårast att få kapaciteten att räcka till. Under åren 2017–2021 ökade produktionen av it-forensiska utredningar med 38 procent, men antalet it-forensiker ökade med endast 17 procent. Nio av tio it-forensiker ser den höga arbetsbelastningen som ett stort hinder för verksamhetens effektivitet.

–        Det är tydligt att det behövs mer personal till de forensiska verksamheterna, men det löser inte hela problemet. Det behöver bli tydligare vilka ärenden som ska prioriteras för att kunna använda verksamheten så effektivt som möjligt. Polisen behöver även öka den forensiska kunskapen inom hela myndigheten, så att utredningsledare kan göra bättre beställningar och andra funktioner kan avlasta specialisterna med enklare undersökningar, säger Linnea Littman, utredare på Brå.

Om utvärderingen:

Brå har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen på 10 000 nya polisanställda. Det här är den första delrapporten inom ramen för uppdraget. I rapporten utvärderar Brå i vilken utsträckning den forensiska verksamheten har tagit del av resurstillskotten under åren 2017–2021, hur resultaten har utvecklats under samma tidsperiod samt vilka kvarstående hinder det finns för att uppnå en effektiv forensisk verksamhet. Resultaten bygger dels på analyser av verksamhetsstatistik över produktion och personal i den forensiska verksamheten, dels på enkätundersökningar till åklagare och medarbetare inom polisen.

Nästa delrapport, om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten, publiceras i mitten av februari. Hela uppdraget ska slutredovisas senast våren 2026.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Brå och CVE medverkar i Almedalen18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att arrangera flera seminarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat antisemitism, våld i nära relationer, våldsbejakande extremism i Sverige och andra länder, våld i skolan, statsstödd extremism, bedrägerier samt hur stödet ser ut och fungerar för de unga som vill lämna kriminalitet.

Lågt förtroende för rättsväsendet kan leda till högre brottslighet - övergripande tema på internationell kriminologikonferens i Stockholm4.6.2024 08:00:00 CEST | Pressinbjudan

Välkommen till 2024 års upplaga av The Stockholm Criminology Symposium, som hålls på Münchenbryggeriet den 10–12 juni. Årets huvudtema är Trust and legitimacy in the work to combat crime. I år har vi även ett ytterligare tema som är When children commit crime. Justitieminister Gunnar Strömmer medverkar i den inledande paneldiskussionen den 10 juni kl 9.00. Symposiet är en internationell konferens på det kriminalpolitiska området som arrangeras av Brottsförebyggande rådet, Brå, på uppdrag av Justitiedepartementet. Omkring 500 forskare, praktiker och beslutsfattare från många länder samlas för att ta del av det senaste inom kriminologisk forskning. Språket är engelska. Utöver ovanstående teman finns också som vanligt ett generellt tema, Contemporary criminology. The Stockholm Prize in Criminology 2024 Priset tilldelas i år professorerna Gary LaFree samt Tom R. Tyler (USA). LaFree belönas för forskning om förtroende för, och tillit till, rättsväsendet och andra samhällsinstitutioner, och

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye