Att vobba är här för att stanna

Att vobba innebär att du är hemma med sjukt barn samtidigt som du jobbar med lön från din arbetsgivare - ett fenomen som uppstod för några år sedan i yrken där det fungerar att arbeta hemifrån.

– För den som har ett jobb med möjlighet att vobba är det ett bra sätt att kombinera omsorgen om ett sjukt barn med arbete. Men barnets behov av omsorg ska styra, inte arbetsgivarens krav, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.

Under pandemin och även under 2022 ökade vabbandet i Sverige, enligt statistik från Försäkringskassan. Nu visar Unionens undersökning att även vobbandet fortsätter att öka. En förklaring kan vara ett mer utbrett distansarbete. Varannan tjänstemän uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba, mer nu än innan pandemin. Endast 1 procent vobbar mindre än tidigare.

Förändrade attityder ökar både vobb och vab

Att såväl vabbandet som vobbandet ökar betyder att antalet dagar som vi är hemma med sjukt barn är högre än någonsin. En orsak kan vara att såväl föräldrar som personal på förskola, skola och fritids efter pandemin gör hårdare bedömningar av när barn är tillräckligt friska för att kunna vistas i skolverksamheter. Drygt varannan svarade i Unionens undersökning att personalen gör hårdare bedömningar nu och nästan sju av tio föräldrar svarar att de själva gör hårdare bedömningar.

– Vi kan konstatera att attityderna till var gränsen för när någon behöver vara hemma med sjukt barn har förändrats på grund av pandemin. Självklart är det positivt att föräldrar tar ett stort ansvar och inte skickar i väg sjuka barn till förskola, skola eller fritids, men den nya verkligheten kan skapa stress och oro för föräldrar som känner sig otillräckliga på jobbet, säger Martin Linder.

– Här är det viktigt att man på arbetsplatsen vågar prata om hur man kan hitta lösningar. På så sätt undviks onödig frånvaro, stress och oro både i rollen som medarbetare och förälder, säger Martin Linder.

Att vobba funkar bra men rutiner behöver bli tydligare

Till skillnad från förra årets undersökning, som gjordes medan det fortfarande rådde pandemirestriktioner, tycker fler tjänstemän återigen att det fungerar bra att vobba nu. Nästan sju av tio tycker att vobbandet fungerar bra i år. Förra året var den siffran fem av tio.

Årets mätning visar även att tjänstemännen, i högre grad än tidigare, upplever att det från arbetsgivarens sida finns en förståelse för att arbetsdagen ser annorlunda ut när man vobbar. De upplever även i större utsträckning än tidigare att de är nöjda med de signaler de får från sina arbetsgivare både när det gäller vobb och vab.

Undersökningen visar också att majoriteten av arbetsplatserna, i åtminstone någon utsträckning, har rutiner för att hantera oplanerad korttidsfrånvaro som vab. Samtidigt uppger hälften av tjänstemännen att det inte finns någon som tar hand om deras arbetsuppgifter när de vabbar.

– Här finns en motsättning. Det är glädjande att många uppger att arbetsgivare har regler och rutiner på plats. Samtidigt är rutinerna kanske inte tillräckligt bra eller tillräckligt tydliga, om man upplever att det inte finns någon plan för hur ens arbetsuppgifter tas omhand vid frånvaro menar Martin Linder.

– Trots att ett ökat hemarbete har gjort det lättare att vobba är det fortfarande en lagstadgad rätt att kunna vabba om man behöver det. Det är arbetsgivaren ansvar att hitta lösningar. Ingen ska känna sig tvingad att vobba, poängterar Martin Linder.

Fakta: vad är vobb och vab?

• Att vobba innebär att du är hemma med sjuka barn, samtidigt som du jobbar hemifrån med lön från din arbetsgivare.
• Att vabba innebär att du får ersättning från Försäkringskassan för vård av sjukt barn. Du får inte lön från din arbetsgivare.
• Under en arbetsdag behöver man inte välja det ena eller andra. Det går att dela upp arbetsdagen och ta ut vab del av dag.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar till att ta reda på hur tjänstemän i privat sektor med barn i åldern 0–11 år upplever att vobbning/vabbning fungerar tillsammans med arbetslivet. Totalt genomfördes 1553 intervjuer med tjänstemän i privat sektor. Deltagarfrekvensen är 54 procent. Undersökningen genomfördes mellan 9 december 2022 – 2 januari 2023.