Sänkt prognos för antalet asylsökande till Sverige

Cirka 50 600 personer från Ukraina sökte skydd i Sverige under 2022. Det var i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets föregående prognos och i enlighet med det lägre scenariot i prognosen från april 2022. De senaste två månaderna har cirka 260 ansökningar om skydd kommit in per vecka. Antalet ansökningar har inte ökat under vintermånaderna.

Mot den bakgrunden ser Migrationsverket inget skäl att ändra huvudscenariot, som är att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2023. Men det råder fortsatt stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas.

– En ytterligare eskalering kan inte uteslutas och skulle kunna leda till att antalet personer som söker skydd återigen ökar kraftigt. Vi har därför kvar det högre scenariot på upp till 100 000 skyddssökande från Ukraina i år, säger Annika Gottberg.

Lägre andel av de asylsökande till Sverige

Antalet asylsökande totalt i Europa var under 2022 det högsta sedan 2016. Även i Sverige sökte fler personer asyl förra året jämfört med under pandemiåren, men siffrorna var lägre än under 2018 och 2019.

Av de som sökte asyl i Sverige under 2022 (exklusive sökande från Ukraina) hade cirka 9 600 personer, eller 65 procent, nyligen rest in i landet. Övriga var sökande som befunnit sig här en längre tid och exempelvis haft ett avslagsbeslut som preskriberats.

– Under de senaste åren har vi sett att en allt lägre andel av de asylsökande i Europa söker sig till Sverige. Vi justerar därför ner prognoserna för 2023 och framåt, säger Annika Gottberg.

Migrationsverket bedömer att cirka 16 000 personer söker asyl i Sverige under 2023 respektive 2024. Jämfört med bedömningen i föregående prognos innebär det en minskning med 2 000 asylsökande i år, och en minskning med 3 000 asylsökande nästa år.

Fler ansökningar om medborgarskap väntas

Prognosen för antalet ansökningar om svenskt medborgarskap justeras upp för åren 2023 till 2025. I år beräknas cirka 80 000 ansökningar om medborgarskap komma in och under 2024 drygt 70 000 ansökningar. Att siffrorna skrivs upp beror på uppdaterade data för hur många som kan bli aktuella för medborgarskap de kommande åren.

– Sett till utfallet 2022 finns en viss generell ökning som skulle kunna bero på att fler än tidigare av de personer som sedan länge haft permanent uppehållstillstånd ansöker om svenskt medborgarskap. Vi kommer att följa hur detta utvecklar sig, säger Annika Gottberg.

Minskat anslag får stora konsekvenser

Huvudprognosen utgår från det behov av medel på förvaltningsanslaget som Migrationsverket ser för de kommande åren. Från 2025 har regeringen aviserat att anslaget ska bli avsevärt lägre än de behov som myndigheten fört fram.

Migrationsverket har tidigare framhållit att en lägre tilldelning bedöms få stor påverkan på verksamheten redan under nästa år. Enligt den konsekvensanalys som myndigheten gjort skulle den föreslagna anslagsnivån för 2025 leda till en kraftig minskning av antalet avgjorda ärenden och längre väntetider för sökande. Som en följd bedöms också kostnaderna för mottagning av asylsökande öka med cirka en miljard kronor.

– Med tanke på det osäkra läget i omvärlden och kriget i Ukraina ser vi ett stort behov av att Migrationsverket har stabila förutsättningar de närmaste åren. Det är avgörande för att vi även i fortsättningen ska kunna ha en hög förmåga att hantera förändringar och fortsätta arbetet med att minska väntetiderna, säger Annika Gottberg.

Läs mer och ladda ner prognosen på Migrationsverkets webbplats