Ökad otrygghet hos föräldrar som tvingades separera från nyfödda inom neontalavården under pandemin
![Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond](/data/images/00765/f0f8c0d9-521f-4d1e-84cb-d60a2a5a65fc-w_720.jpg)
– Trots stöd från familj och vänner kände sig föräldrarna övergivna och ensamma i en svår situation, men viljan och önskan att vara med sitt nyfödda barn blev sekundär i relation till att vilja skydda barnet från Covid-19. Den otrygghet de upplevde som nyblivna föräldrar till ett barn som vårdades inom neonatalvård ökade på grund av brist på information och på kunskap om viruset. Föräldrarna upplevde att separationen påverkade hela familjen under en lång tid efteråt, säger Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Att nyfödda skiljs från föräldrar på förlossning- och BB-avdelning är ovanligt. Enligt Emilia Biskop är det välkänt att separation mellan föräldrar och nyfödda barn ska undvikas.
Målet inom svensk neonatalvård är att inga nyfödda barn ska skiljas från sina föräldrar om det inte finns synnerliga skäl.
– Tidig hud-mot-hudkontakt efter förlossningen mellan mamma och barn har många fördelar och är en rekommendation världen över. Separation medför fysiologiska effekter som minskad utsöndring av oxytocin vilket kan leda till svårigheter att etablera amning. De psykologiska effekterna hos mamman vid separation efter födseln kan även innebära en upplevelse av att ha blivit berövad den första tiden med barnet samt försvåra anknytningen, framhåller hon.
Under coronapandemin infördes dock nya rutiner som innebär att föräldrar med bekräftad covidinfektion isolerades i perioder. En annan förändring var att endast en och samma medföljande fick närvara under förlossningen och att den medföljande skulle vara frisk utan förkylning eller andra symtom på infektion.
I studien, som inleddes hösten 2020, har forskarna intervjuat elva föräldrar som separerats från sitt nyfödda barn som vårdats inom neonatal intensivvård i sjukvårdsregion Mellansverige.
– Hittills har kunskapen varit begränsad om föräldrars upplevelse av att ha separerats från sitt nyfödda barn på grund av pandemin. Vi vill bidra till ny kunskap som förhoppningsvis kan leda till förbättringar i omvårdnaden av föräldrar och barn som behöver separeras under nyföddhetsperioden, förklarar Emilia Biskop och fortsätter:
– Föräldrar som utsätts för oundviklig separation från sitt nyfödda barn är en sårbar grupp. De behöver transparent information och förberedelse både före separationen och vid återföreningen. Det är viktigt med väl genomtänkta riktlinjer inom neonatalvården för att minimera negativ påverkan på både barn och föräldrar. Om separation är oundviklig bör föräldrar erbjudas att ha en ställföreträdande förälder närvarande. De här föräldrarnas erfarenhet och upplevelse är viktig att beakta om en liknande situation med hot från ett dödligt virus uppstår i samhället igen.
Studien ”To feel abandoned in an insecure situation – Parents’ experiences of separation from their newborn due to the mother being Covid-19 positive” publiceras i den internationella tidsskriften Advances in Neonatal Care.
För mer information/intervju, kontakta:
Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, och doktorand vid Uppsala universitet;
018-611 32 33, emilia.biskop@akademiska.se eller emilia.biskop@kbh.uu.se
Maria Grandahl, specialistsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (handledare);
072-258 17 17, maria.grandahl@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder
![Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond](/data/images/00765/f0f8c0d9-521f-4d1e-84cb-d60a2a5a65fc-w_240.jpg)
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador19.7.2024 08:45:50 CEST | Pressmeddelande
Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum