Akademiska sjukhuset

Ökad otrygghet hos föräldrar som tvingades separera från nyfödda inom neontalavården under pandemin

16.2.2023 08:50:28 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

Dela
Närmare tio procent av cirka 115 000 barn som föds varje år i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Covid-19-pandemin medförde förändringar då föräldrarna i perioder separerades från sina nyfödda barn. En studie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Forskarna efterlyser bland annat tydligare riktlinjer och mer transparent information.
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond

– Trots stöd från familj och vänner kände sig föräldrarna övergivna och ensamma i en svår situation, men viljan och önskan att vara med sitt nyfödda barn blev sekundär i relation till att vilja skydda barnet från Covid-19. Den otrygghet de upplevde som nyblivna föräldrar till ett barn som vårdades inom neonatalvård ökade på grund av brist på information och på kunskap om viruset. Föräldrarna upplevde att separationen påverkade hela familjen under en lång tid efteråt, säger Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Att nyfödda skiljs från föräldrar på förlossning- och BB-avdelning är ovanligt. Enligt Emilia Biskop är det välkänt att separation mellan föräldrar och nyfödda barn ska undvikas.
Målet inom svensk neonatalvård är att inga nyfödda barn ska skiljas från sina föräldrar om det inte finns synnerliga skäl.

– Tidig hud-mot-hudkontakt efter förlossningen mellan mamma och barn har många fördelar och är en rekommendation världen över. Separation medför fysiologiska effekter som minskad utsöndring av oxytocin vilket kan leda till svårigheter att etablera amning. De psykologiska effekterna hos mamman vid separation efter födseln kan även innebära en upplevelse av att ha blivit berövad den första tiden med barnet samt försvåra anknytningen, framhåller hon.

Under coronapandemin infördes dock nya rutiner som innebär att föräldrar med bekräftad covidinfektion isolerades i perioder. En annan förändring var att endast en och samma medföljande fick närvara under förlossningen och att den medföljande skulle vara frisk utan förkylning eller andra symtom på infektion.

I studien, som inleddes hösten 2020, har forskarna intervjuat elva föräldrar som separerats från sitt nyfödda barn som vårdats inom neonatal intensivvård i sjukvårdsregion Mellansverige.

– Hittills har kunskapen varit begränsad om föräldrars upplevelse av att ha separerats från sitt nyfödda barn på grund av pandemin. Vi vill bidra till ny kunskap som förhoppningsvis kan leda till förbättringar i omvårdnaden av föräldrar och barn som behöver separeras under nyföddhetsperioden, förklarar Emilia Biskop och fortsätter:

– Föräldrar som utsätts för oundviklig separation från sitt nyfödda barn är en sårbar grupp. De behöver transparent information och förberedelse både före separationen och vid återföreningen. Det är viktigt med väl genomtänkta riktlinjer inom neonatalvården för att minimera negativ påverkan på både barn och föräldrar. Om separation är oundviklig bör föräldrar erbjudas att ha en ställföreträdande förälder närvarande. De här föräldrarnas erfarenhet och upplevelse är viktig att beakta om en liknande situation med hot från ett dödligt virus uppstår i samhället igen.

Studien ”To feel abandoned in an insecure situation – Parents’ experiences of separation from their newborn due to the mother being Covid-19 positive” publiceras i den internationella tidsskriften Advances in Neonatal Care.

 

För mer information/intervju, kontakta:

Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, och doktorand vid Uppsala universitet;
018-611 32 33, emilia.biskop@akademiska.se eller emilia.biskop@kbh.uu.se


Maria Grandahl, specialistsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (handledare);
072-258 17 17, maria.grandahl@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.

Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye