Akademiska sjukhuset

Ökad otrygghet hos föräldrar som tvingades separera från nyfödda inom neontalavården under pandemin

Dela
Närmare tio procent av cirka 115 000 barn som föds varje år i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Covid-19-pandemin medförde förändringar då föräldrarna i perioder separerades från sina nyfödda barn. En studie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Forskarna efterlyser bland annat tydligare riktlinjer och mer transparent information.
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond

– Trots stöd från familj och vänner kände sig föräldrarna övergivna och ensamma i en svår situation, men viljan och önskan att vara med sitt nyfödda barn blev sekundär i relation till att vilja skydda barnet från Covid-19. Den otrygghet de upplevde som nyblivna föräldrar till ett barn som vårdades inom neonatalvård ökade på grund av brist på information och på kunskap om viruset. Föräldrarna upplevde att separationen påverkade hela familjen under en lång tid efteråt, säger Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Att nyfödda skiljs från föräldrar på förlossning- och BB-avdelning är ovanligt. Enligt Emilia Biskop är det välkänt att separation mellan föräldrar och nyfödda barn ska undvikas.
Målet inom svensk neonatalvård är att inga nyfödda barn ska skiljas från sina föräldrar om det inte finns synnerliga skäl.

– Tidig hud-mot-hudkontakt efter förlossningen mellan mamma och barn har många fördelar och är en rekommendation världen över. Separation medför fysiologiska effekter som minskad utsöndring av oxytocin vilket kan leda till svårigheter att etablera amning. De psykologiska effekterna hos mamman vid separation efter födseln kan även innebära en upplevelse av att ha blivit berövad den första tiden med barnet samt försvåra anknytningen, framhåller hon.

Under coronapandemin infördes dock nya rutiner som innebär att föräldrar med bekräftad covidinfektion isolerades i perioder. En annan förändring var att endast en och samma medföljande fick närvara under förlossningen och att den medföljande skulle vara frisk utan förkylning eller andra symtom på infektion.

I studien, som inleddes hösten 2020, har forskarna intervjuat elva föräldrar som separerats från sitt nyfödda barn som vårdats inom neonatal intensivvård i sjukvårdsregion Mellansverige.

– Hittills har kunskapen varit begränsad om föräldrars upplevelse av att ha separerats från sitt nyfödda barn på grund av pandemin. Vi vill bidra till ny kunskap som förhoppningsvis kan leda till förbättringar i omvårdnaden av föräldrar och barn som behöver separeras under nyföddhetsperioden, förklarar Emilia Biskop och fortsätter:

– Föräldrar som utsätts för oundviklig separation från sitt nyfödda barn är en sårbar grupp. De behöver transparent information och förberedelse både före separationen och vid återföreningen. Det är viktigt med väl genomtänkta riktlinjer inom neonatalvården för att minimera negativ påverkan på både barn och föräldrar. Om separation är oundviklig bör föräldrar erbjudas att ha en ställföreträdande förälder närvarande. De här föräldrarnas erfarenhet och upplevelse är viktig att beakta om en liknande situation med hot från ett dödligt virus uppstår i samhället igen.

Studien ”To feel abandoned in an insecure situation – Parents’ experiences of separation from their newborn due to the mother being Covid-19 positive” publiceras i den internationella tidsskriften Advances in Neonatal Care.

 

För mer information/intervju, kontakta:

Emilia Biskop, barnmorska på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, och doktorand vid Uppsala universitet;
018-611 32 33, emilia.biskop@akademiska.se eller emilia.biskop@kbh.uu.se


Maria Grandahl, specialistsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (handledare);
072-258 17 17, maria.grandahl@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Under coronapandemin tvingades föräldrar i perioder separeras från sina nyfödda barn inom neonatalvården. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att föräldrarna kände sig övergivna och ensamma i en svår situation. Nu efterlyses bl a tydligare riktlinjer. Fotograf: Magnus Fond
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes17.11.2023 15:00:00 CET | Pressmeddelande

För första gången ska patienter med typ 1-diabetes erbjudas transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar. Cellerna har modifierats så att de inte ska upptäckas av immunförsvaret. Behandlingen sker inom ramen för en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och har tidigare visat sig mycket framgångsrik i prekliniska studier. Förhoppningen är att patienter med typ 1-diabetes på sikt ska kunna botas från sjukdomen.

Forskningsstudie: När är det optimalt att förlösa gravida vars barn växer sämre än förväntat?27.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum