Akademiska får nationellt ansvar för epilepsikirurgi

– En sakkunniggrupp inom Socialstyrelsen har kommit fram till att epilepsikirurgi och utredning inför detta är komplex, sällan förekommande och kräver multidisciplinär kompetens. En koncentration till färre universitetssjukhus ökar möjligheten att säkerställa en god kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling. Det kan också bidra till att vården blir mer jämlik, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi, Akademiska sjukhuset.

I Sverige har cirka 81 000 personer diagnosen epilepsi och varje år insjuknar cirka 5 500 personer varav 1 500 är barn. Epilepsi kan debutera när som helst i livet och innebär för många en livslång behandlingskrävande sjukdom som påverkar livets alla aspekter.De flesta kan framgångsrikt behandlas med läkemedel som syftar till att minska risken för fortsatta anfall. Vid särskilt svår epilepsi kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling efter en omfattande utredning. Nu har Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutat att Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skåne universitetssjukhus ska ansvara för epilepsikirurgi.

Idag utförs ett hundratal utredningar och 40-50 epilepsioperationer i landet varje år, varav 10-15 på Akademiska sjukhuset. Med ökad koncentration skapas förutsättningar för att öka volymerna. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi från 2019 borde landets totala volym för epilepsikirurgi dubbleras.

Eva Kumlien betonar att vården är komplex och kräver multidisciplinär kompetens. I teamet behövs bland annat neurolog, barnneurolog, neurokirurg, neurofysiolog, neuroradiolog, nuklearmedicinare, neuropsykolog och specialistsjuksköterskor. För vård av barn behövs ytterligare kompetens i teamet.

– Det är framför allt utredningen inför operation som är avgörande för att uppnå lyckade resultat vid epilepsikirurgi. På Akademiska sjukhuset finns en lång erfarenhet av epilepsikirurgisk utredning och tillgång till utredningsmodaliteter som krävs för att komma till ett operationsbeslut, framhåller Eva Kumlien.

På Akademiska sjukhuset utförs olika epilepsikirurgiska ingrepp såsom lesionektomier, amygdalohippocampektomier, callosotomier och hemisfärotomier.

– De epilepsikirurgiska ingreppen skräddarsys utifrån utredningens slutsatser. Detta kan innebära konventionell öppen kirurgi eller mindre invasiva ingrepp med riktade värmetekniker (Laser interstitial Thermal Therapy, Thermokoagulation). De flesta ingreppen sker i MR-hybridsalen, en operationssal där möjlighet finns att undersöka patienten med MR under pågående operation vilket ökar precisionen vid ingreppet och minskar risken att behöva göra ytterligare en operation, säger Pelle Nilsson, överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset.  

Förutom epilepsikirurgiska ingrepp har Akademiska sjukhuset varit först med att utföra djup hjärnstimulering (DBS) vid svår epilepsi. På sjukhuset bedrivs också forskning om epilepsi och epilepsikirurgisk utredning i samarbete med andra sjukhus, framför allt Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skåne universitetssjukhus i Lund.

För mer information/intervju, kontakta:

Eva Kumlien, överläkare i neurologi, Akademiska sjukhuset;
073-866 01 63, eva.kumlien@akademiska.se

Pelle Nilsson, överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset;
072-239 95 60, pelle.nilsson@akademiska.se
 

FAKTA: Nationell högspecialiserad vård på Akademiska sjukhuset

• Viss vård vid endometrios (kirurgi)
• Brännskadevård
• Kraniofacial kirurgi
• Gallgångssjukdomen PSC
• Transjugulär intrahepatisk shunt (TIPS) vilket omfattar endovaskulär behandling mot komplikationer vid skrumplever.
• Moyamoya; en sjukdom som drabbar blodkärlen i hjärnan.
• Huvud och halsparagangliom
• Neuroendokrina tumörer i buken och avancerade binjuretumörer. Operationer vid hjärtsjukdom kopplad till NET
• Osteogenesis imperfecta (OI)
• Svårbehandlade ätstörningar, inkl barn
• Cytoreduktiv kirurgi kombinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan för patienter med spridd cancer i bukhinnan (HIPEC)
• Epilepsikirurgi
• Systemisk amyloidos
• Elektrodextraktion i pacemaker och ICD

FAKTA: Nationell högspecialiserad vård (NHV)

Den 1 juli 2018 ersattes rikssjukvård med nationell högspecialiserad vård (NHV) som rör den allra mest avancerade vården inom vissa diagnoser. Regionerna ansöker löpande om tillstånd. Socialstyrelsen utreder och Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar vilka sjukhus som får uppdraget. Vården finansieras offentligt och bedrivs vid som mest fem enheter i landet. Det handlar om vård där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team. Syftet med koncentrationen till ett fåtal platser är framförallt att utveckla kunskapen, kvaliteten och patientsäkerheten samt att använda resurserna på ett effektivt sätt.