Akademiska sjukhuset

Ny mätmetod möjliggör tidigare upptäckt av glaukom

Dela
Glaukom är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Risken för sjukdomen ökar snabbt efter 50-års ålder och i ett tidigt skede är den ofta svår att upptäcka. Forskare vid Akademiska sjukhuset har, i samarbete med kollegor vid Gävle sjukhus och KTH, utvecklat en helt ny metod med bättre känslighet, som gör det möjligt att mäta mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Detta uppmärksammas med anledning av världsglaukomdagen 12 mars.
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset

– Eftersom glaukom kan leda till obotlig blindhet är tidig upptäckt av stor vikt. Den nya mätmetoden gör det möjligt att upptäcka glaukom och försämring av glaukom tidigare. Detta är positivt för den enskilde patienten eftersom undersökningen är enklare, och för sjukvården eftersom undersökningen är snabbare och därmed billigare, säger Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Vid glaukom förtvinar nerverna som överför information från ögat till hjärnan. Hittills har datoriserad synfältsundersökning varit den effektivaste metoden för upptäckt och uppföljning av sjukdomen. Tekniken mäter ögats förmåga att lokalt registrera information inom det fält som ögat betraktar.

Per Söderberg understryker att datoriserad synfältsmätning varit avgörande för att säkerställa diagnosen glaukom, men att nästa viktiga steg är att hitta en metod som kan säkerställa diagnosen med bättre känslighet och som snabbare kan påvisa försämring. Häromåret visade en avhandling vid Uppsala universitet att strategin i den nya metoden uppnår detta, framhåller Per Söderberg och fortsätter:

– Den nya mätmetoden innebär att man mäter mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Mätmetoden är nu tillräckligt utvecklad för att helautomatiskt göra kliniska mätningar.

– Undersökningen är mycket enklare för patienten och snabbare vilket gör den billigare för sjukvården. Den nya metoden kan på sikt antas ersätta synfältsundersökning för diagnostik och uppföljning av glaukom.

Den nya metoden har utvecklats av forskare på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare vid Gävle sjukhus och KTH. Metoden baseras på 3-dimensionell avbildning av synnervsutträdet i patientens öga med närmast mikroskopisk detaljrikedom. Genom efterföljande bildanalys med AI kan minsta tvärsnittet av midjan av nerver som passerar från ögat till hjärnan mätas specifikt för olika riktningar i synfältet.

Just nu samlas mätdata in från friska ögon och från ögon med glaukom i tidigt skede för att fastställa normalgränser och metodens känslighet för upptäckt av glaukom. Forskarna söker kontakt med personer utan glaukom i åldersintervallet 30-69 år som kan tänka sig att göra avbildning av synnervsutträdet, se nedan!

För mer information om projektet/intervju, kontakta:
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 9990 eller 0708-418447
per.soderberg@neuro.uu.se


Vill du medverka i en forskningsstudie?

Du som är 30-69 år och inte har glaukom är välkommen att ställa upp som forskningsperson.
För mer information, kontakta:
Konstancija Kisonaite, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.
0708-670009
konstancija.kisonaite@neuro.uu.se


FAKTA: Glaukom (grönstarr)

  • I Sverige har cirka 200 000 personer glaukom, även kallad grön starr, en ögonsjukdom som kan leda till blindhet.
  • Nära hälften har sjukdomen utan att veta om det. Glaukom är delvis ärftlig och vanligast i högre åldrar. I åldern 65–75 år har ungefär 5-6 procent ögonsjukdomen.
  • Tidig upptäckt och behandling är viktig eftersom man aldrig får tillbaka förlorad syn. Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas.
  • Den vanligaste behandlingen är ögondroppar. Operation görs bland annat när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig. Genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket.

Nyckelord

Bilder

Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador19.7.2024 08:45:50 CEST | Pressmeddelande

Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.

Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye