Blodförtunnande behandling till patienter med avancerad njursvikt och förmaksflimmer utvärderas i ny studie
– Idag saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till om patienter med avancerad njursvikt ska rekommenderas blodförtunnande läkemedel (antikoagulationsbehandling) vid förmaksflimmer, eller inte. Trots den höga förekomsten av förmaksflimmer, och det faktum att risken för stroke ökar med tilltagande grad av njursvikt, har denna patientgrupp fram tills nu uteslutits från större randomiserade, kontrollerade studier av den strokeskyddande effekten av blodförtunnande behandling, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av forskarna som leder studien.
I studien, som startade nu i februari, medverkar nästintill samtliga njurmedicinska kliniker i Sverige, samt flera centra i Norge, Finland och Island. Forskarna räknar med att inkludera 1000–1400 personer med avancerad kronisk njursvikt (stadium 5), med eller utan dialysbehandling, som samtidigt har förmaksflimmer. Patienterna kommer att slumpas/randomiseras till standardbehandling och blodförtunnande behandling eller enbart standardbehandling. Uppföljning kommer att ske under upp till sex år.
Runtom i världen ökar förekomsten av kronisk njursjukdom (CKD) på grund av en åldrande befolkning med allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom. I den äldsta delen av befolkningen har över 50 procent kronisk njursjukdom. Dock är det bara liten andel som försämras till avancerad kronisk njursvikt, med behov av dialys eller njurtransplantation.
Både risken för komplikationer i hjärta-kärl och dödlighet ökar successivt för personer med kronisk njursjukdom. Vid kronisk njursvikt (stadium 5) är förekomsten av förmaksflimmer 18-27 procent jämfört med 3-4 procent i normalbefolkningen. Förmaksflimmer är kopplat till en fem gånger högre risk att drabbas av ischemisk stroke, den vanligaste typen av stroke som uppstår när blodtillförseln till en del av hjärnan blockeras av antingen en blodpropp i hjärnans blodkärl eller åderförkalkning på insidan av blodkärlen.
– Allvarligt njursjuka löper en flerfaldigt ökad risk för både stroke och allvarliga blödningar. Trots det finns det idag ingen kunskap om vilken standardbehandling man bör välja vid förmaksflimmer i denna patientgrupp. Därför kan denna studie får stor betydelse framöver inom sjukvården, avrundar Maria Eriksson Svensson.
FAKTA om studien: Stroke propylaxis with Apixaban in patients with Chronic Kidney Disease stage 5 and atrial fibrillation (SACK)
- Genomförs vid nästintill samtliga njurmedicinska kliniker i Sverige, samt flera centra i Norge, Finland och Island. Totalt kommer 1000–1400 personer med avancerad kronisk njursvikt (stadium 5) att inkluderas.
- Bedrivs genom Svensk Njurmedicinsk Förenings Forskningsnätverk (SNFFo) och har anslag från Vetenskapsrådets kliniska behandlingsforskning (VR KBF).
- Det är en så kallad registerrandomiserad, kontrollerad öppen klinisk prövning där bland annat Svenska NjurRegister (SNR) används för att samla in data och följa patienterna.
- Studien leds av Marie Evans, överläkare/docent vid Karolinska institutet och Maria Eriksson Svensson från Akademiska sjukhuset, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. I Uppsala medverkar även överläkare/docent Hans Furuland och forskningssköterska Kerstin Marttala.
För mer information/intervju, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet;
018-617 35 40 eller 0722-121719
maria.k.svensson@medsci.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum