Akuten på USÖ övergår till att lagra helblod - snabbar upp vården vid massiva blödningar

Att separera blod, eller helblod, i erytrocyter, plasma och trombocyter är ett sätt att kunna förvara komponenterna längre. Alla patienter är inte heller i behov av helblod utan ibland bara en viss komponent. På det viset kan donerat blod räcka till fler.

Rätt volym och komponenter på kortare tid

Men vid trauma eller stora blödningar behövs alla de beståndsdelar som finns i helblod. Tidigare har traumapatienter som kommit in till akuten fått erytrocyter, plasma och trombocyter i separata påsar för att åstadkomma ”helblod” i kroppen.

- Eftersom komponenterna funnits utspridda på sjukhuset har man inte alltid kunnat ge dem samtidigt. Nu kommer istället patienter med svåra blödningar få både den volym och de blodkomponenter som behövs på kortare tid, förklarar Kjell Ögren, överläkare Anestesi- och intensivvård USÖ.

Kortare lagringstid

Helblod har en kortare lagringstid än erytrocytkoncentrat och blodplasma var för sig vilket gör att det kommer att behöva bytas ut oftare.

- Trombocyternas funktion försämras över tid, därför kommer påsarna med helblod att bytas ut varannan vecka, förklarar Johannes Karlsson, specialistläkare Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. I de påsar som byts ut kommer blodet att centrifugeras och de röda blodkropparna tas tillvara. 

Först ut i landet

Helblod används idag i läkarbemannade helikoptrar och bilar i Stockholm, Göteborg och Karlstad. USÖ kan nu bli först i landet med att använda helblod enbart för bruk inom sjukhuset.

- I Norge och USA gör man det oftare men här i Sverige är vi så vitt vi kan se först ut, konstaterar Kjell Ögren.