Vilda björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar

Projektet med brunbjörnar är unikt. Det startade för 13 år sedan och forskargruppen har årligen tagit prover på olika björnar. Det hade tidigare aldrig gjorts forskning på vilda björnar och det faktum att de går i ide under sex månader. Det finns mycket att hämta från naturen kring kunskaper om människans biologi.

Resultaten som nyligen framkommit visar att ett blodplättsprotein som heter HSP47 minskar så mycket som 55 gånger när människa eller djur är stilla under en längre tid.

– Vår upptäckt att proteinet HSP47 reduceras dramatiskt kan leda till nya mediciner för att hjälpa de patienter som riskerar att drabbas av blodpropp, hjärtinfarkt och stroke, säger Ole Fröbert, professor och överläkare inom verksamhetsområde hjärt- lungmedicin och klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Örebro.

Han poängterar att det var tack vare björnen som proteinets roll i proppbildning upptäcktes. Förhoppningen är att de nya kunskaperna bidrar till att läkemedelsföretagen vill ta fram nya läkemedel.

Proteinet HSP47 skyddar när björnen sover

– Våra fynd visar att proteinet HSP47 måste ha varit en evolutionär fördel hos både människor och djur. HSP47 finns i blodplättar, de klibbiga blodkroppar som utlöser en blodpropp. Vanligtvis är koagulering ett viktigt svar på en skada, för att förhindra blodförlust. Proteinet är en av de nödvändiga ingredienserna för att göra det möjligt för blodplättar att göra sitt jobb, säger han.

Forskarna hittade HSP47 i blodplättarna hos björnar, möss och människor. Låga nivåer av HSP47 verkar kunna skydda mot proppbildning oavsett art. Det finns fortfarande en del frågetecken kvar. En är att de inte vet varför HSP47 håller sig på en hög nivå när kroppen är i rörelse.

– Det skulle kunna vara så att de mekaniska krafterna som är involverade i rörelser faktiskt har en inverkan på genuttrycket, vilket dramatiskt ökar mängden HSP47 i blodplättarna.

Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. De jämförde också personer som var förlamade eller sängbundna med de som kan röra sig och gå.

– Det visade att frånvaron av rörelse var förknippad med att ha mycket mindre HSP47. Befintliga blodförtunnande läkemedel är förknippade med risk för blödning, som kan vara allvarlig. Men björnar får inte blödningar i idet och därför tror vi att våra fynd kan leda till utveckling av helt nya läkemedel med färre biverkningar, avslutar han.