Livsmedelshandlarna. ”På spaning efter en reformagenda som flytt”

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade idag regeringens vårbudget och betonade att vi befinner oss i ett sällsynt tufft läge i ekonomin med både hög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Regeringen säger sig också prioritera Livsmedelssektorn och ökad konkurrens, men reformer och konkreta förslag lyser med sin frånvaro, konstaterar Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna, som istället ställer sin förhoppning till kommande höstbudget.

Det stora nyheterna i regeringens vårbudget var annars en satsning på barnfamiljer med en tillfällig ökning av barnbidrag samt kostnadsökningar för att Sverige ska leva upp till kraven i Natoansökan.
En budgetnyhet kopplad till Livsmedelssektorn är att Livsmedelsverket får ett tillskott på 20 miljoner för att öka uppbyggnaden av försörjningsberedskap för samhällsviktiga funktioner. På området brottsbekämpning har regeringen sedan tidigare avsatt 100 miljoner för lokalt brottsförebyggande åtgärder. I vårbudgeten så vill regeringen nu att Brå (Brottsförebygganderådet) ska få en mer aktiv roll i detta arbete i samarbete med kommunerna. Återstår dock att se om detta för någon praktisk betydelse för brottsutsatta livsmedelshandlare.

Vi har också en polismyndighet som behöver reformeras i grunden för att den skall ta tag i vardagsbrotten, de sk. mängdbrotten. Nu senast var det Riksrevisionen som kritiserade Polisen som pekade på hanteringen av stölder i butik, vilket lämnar många handlare i princip rättslösa. Här behöver vi inte fler utredningar, utan nu behöver justitieministern fatta ett antal nödvändiga beslut om framtiden

Det finns fortsatt fler orosmoln på handlarnas himmel. Runt hörnet lurar hyreshöjningar, fortsatt höga elpriser och en osäker avtalsrörelse. Och vidare en kraftigt höjd arbetsgivaravgift för unga. Många handlare brottas med hur de ska göra med semestervikarierna i sommar. Klarar de sig med en lägre bemanning än vad som egentligen skulle behövas?

Störst är utmaningen för butiker i glesbygd som har en central roll i landsbygdens serviceutbud och infrastruktur. Många av dessa butiker hankar sig fram med ett lägre kundunderlag och en lägre omsättning än i normala tider. Då de inte alltid kan matcha de lägsta priserna på marknaden väljer stamkunder ibland att åka in till stormarknaderna i de större städerna. Återstår nu att se om höstbudgeten kan bringa några lösningar till dessa utmaningar, avslutar Pär Bygdeson