Elflyg på väg att bli samhällsekonomiskt lönsamt

I studien "A cost-benefit analysis of all-electric flight – How to do a CBA for a non-existing technology?" granskar VTI-forskarna Johanna Jussila Hammes och Magnus Johansson de samhällsekonomiska konsekvenserna av helt batteridrivet flyg från år 2030 och framåt. Beräkningen bygger på hur utbud och efterfrågan för flyg såg ut under 2019 och för rutter under cirka 1 000 kilometer inom och från Sverige.

Analysen visar att det så kallade producentöverskottet – framför allt flygbolagens överskott efter att de inkluderade kostnaderna har beaktats, men även efter att externa effekter har internaliserats med hjälp av skatter och avgifter – kan öka jämfört med basalternativet där flygbolagen måste blanda in biodrivmedel i jetbränslet utifrån EU:s Fit for 55-förslag. Därmed är det möjligt att elflyg från och med 2040 kan vara kommersiellt lönsamt på en del av de rutter som studerats – förutsatt att elflygplan med kapacitet upp till 100 passagerare och en räckvidd upp till 650 kilometer är tillgängliga.

Producentöverskottet på elflyget varierar dock mycket mer än det för det konventionella flyget så vissa i dag lönsamma rutter skulle vara olönsamma att flyga med elflygplan, medan andra rutter skulle bli mycket mer lönsamma jämfört med basalternativet. Flygbranschen står dock inför en stor omställning – det högsta producentöverskottet beräknas sjunka för alla typer av bränsle i framtiden jämfört med 2019.

På plussidan i den samhällsekonomiska kalkylen står också att de så kallade höghöjdseffekterna från flyg kommer att minska. Från konventionellt flyg ökar klimatpåverkan kraftigt vid flygningar över cirka 8 000 meters höjd. Med elflyg försvinner denna negativa effekt helt.

På minussidan finns att flygningarna tar längre tid då elflyg antas vara långsammare än vanliga plan fram till 2050. Dessutom har kostnader för de investeringar i exempelvis laddinfrastruktur eller batteribyte som behövs på flygplatserna inte inkluderats i studien. Resultaten tyder därför på att samhällsnyttan av elflyg totalt sett är positiv, om än med vissa reservationer.

VTI-forskarna menar också att samhällsekonomiska besparingar, till exempel på grund av minskade höghöjdseffekter, ger ett visst utrymme att använda offentliga medel för investeringar i ny infrastruktur på flygplatser. Storleksordningen är cirka 32 000 till 600 000 euro år 2030 för alla flygplatser i nätverket, beroende på hur utsläppsminskningen värderas. Detta ökar till mellan 9 och 63 miljoner euro 2040 och 53 och 197 miljoner euro 2050. Till en början bör dessa investeringar göras på ett fåtal platser för att sedan spridas i takt med teknikutvecklingen.

I övrigt rekommenderar forskarna att samhället stödjer forskning och utveckling av elflyg och den batteriteknik som behövs, men i övrigt låter marknaden verka fritt. ”Inga andra styrmedel verkar behövas för att få elflyg att flyga”, skriver de i rapporten.

A cost-benefit analysis of all-electric flight: how to do a CBA for a non-existing technology?