Hundratusentals behöver vidareutbildning - men att hitta rätt utbildning är svårt

– Utan rätt kompetensutveckling riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Kompetensutveckling är avgörande för att vi ska kunna genomföra den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, och fortsätter:

– Det måste bli lättare för redan yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Utbudet av utbildning på landets universitet och högskolor måste anpassas för yrkesverksammas behov.

I mitten av april var det sista ansökan till höstens kurser på svenska universitet och högskolor. Men högskolor och universitet har idag inte rätt förutsättningar för att möta den stora efterfrågan på utbildning som finns från redan yrkesverksamma.

Enligt Kompetensbarometern tror var tredje privatanställd tjänsteman att de någon gång under sitt arbetsliv kommer att behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning de inte räknar med att få via sin arbetsgivare. Omräknat till antalet privata tjänstemän som finns på svensk arbetsmarknad enligt siffror från SCB:s arbetskraftsundersökningar handlar det om närmare 500 000 personer. 41 procent av dessa säger att de behöver vidareutbilda sig de närmsta tre åren.

Tre av tio har under den senaste femårsperioden letat utbildning på högskola eller universitet i syfte att vidareutbilda sig. Av de som letat uppger endast 3 procent att de också har vidareutbildat sig medan var fjärde enbart letat. Bland de som letat utbildning men inte vidareutbildat sig uppger två av tre att de i mycket eller ganska låg utsträckning hittat en utbildning som går att kombinera med sitt nuvarande arbete, nästan hälften av de som letat har inte hittat en relevant utbildning för de behov de har.

– Det synliggör verkligen problemen i utbildningssystemet. Utbildningsutbudet motsvarar inte behovet hos de yrkesverksamma. Det livslånga lärandet är inte praktisk möjlighet att åstadkomma. Det är dags att reformera utbildningssystemet för att passa yrkesverksamma, säger Martin Linder.

Unionens förlag för att förbättra möjligheterna till kompetensutveckling under hela arbetslivet

• Reformera resurstilldelningssystemet för högskolan som för närvarande premierar långa utbildningar, inte minst programutbildningar.
• Utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan kopplat till omställningsstudiestödet.
• Inför varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma utanför takbeloppen och särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildningar för yrkesverksamma i samverkan med näringslivet.
• Yrkeshögskolan bör införa ettåriga fördjupningsutbildningar för kvalificerad YH-examen för yrkesverksamma som redan har relevant eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper från arbetslivet.
• Fler korta utbildningar och kurser inom yrkeshögskolan.
• Flexiblare antagningssystem, framför allt för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma.

Fakta om Kompetensbarometern

Kompetensbarometern är Unionens årliga undersökning om intresse av och möjligheter till kompetensutveckling för yrkesverksamma tjänstemän på den privata arbetsmarknaden.

Materialet bygger på siffror från en undersökning från Novus som Unionen har beställt. Undersökningen genomfördes i mars 2023, och antalet respondenter är 2417. Den genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, samt med hjälp av en nära samarbetspartner till Novus.